Sverige är världskänd för sitt offentligfinansierade välfärdsystem, där befolkningen får trygghet, skydd, sjukvård, utbildning och ekonomiska hjälp från staten. Dess existens hänger på det svenska skattesystemet. Ju mer skatt vi betalar desto bättre välfärd vi får.Det svenska välfärdsystemet är organiserad och kategoriserad enligt 3 olika välfärdsmodeller; grundtrygghetsmodellen, behovsprövningsmodellen och inkomstbortfallsprincipen. Uppgiften blir att ta reda på vilken eller vilka av dessa tre modeller som används i vårt svenska välfärdssystem.
Kännetecknar en välfärd baserad utifrån grundtrygghetsmodellen bygger på att alla i samhället ska ha en viss ekonomisk trygghet vid situationer i livet där man inte har inkomst som man kan leva av. Det kan vara en situation när man är temporärt är utan inkomst, vid sjukdom och vid olika tillfällen när man inte kan försörja sig. Trygghetens storlek bygger på en platt modell, d.v.s. oavsett vad man har haft för inkomst och betalt skatt så får man lika mycket ersättning som de som ej har haft samma inkomst eller betalt lika mycket i skatt. Alla får alltså samma ersättning oavsett hur stort eller lågt avgifter och skatter har man betalat för.
Behovsprövningsmodellen skiljer sig från ovanstående på så sätt att alla inte får ersättning utan rätten till ersättning bygger på det behov man har. Pengarna betalas ut till den som mest behövande, till exempel en arbetslös som har inte rätt till något arbetslöshetsunderstöd. Har man exempelvis mycket sparat kapital eller investeringar så har man inte behovet eller rätten till ersättning. Det är därför en nackdel att känna sig förnedrad att vara i minoritet som inte får hjälp av socialtjänsten.
Inkomstbortfallsprincipen är en princip kan tyckas vara den mest rättvisa då den bygger på en spegling av den avgift man betalat. Den fungerar som försäkring eller ersättning som individuella får när man blir sjuka eller arbetslösa. Ju mer avgifter man betalar desto bättre försäkring får man. Högre inkomst leder till högre avgift och samma sak med ersättningen ju högre inkomst man har förlorat desto mer ersättning. Det gör att många är nu motiverade att betala mer för att kunna få bättre ersättningar i framtiden.
I Sverige använder vi oss av alla modellerna eller en mix av dem. Exempelvis pensionen bygger på inkomstbortfallsmodellen med en bottenplatta av grundtrygghetsmodellen för de som inte har haft så bra inkomst i livet. Det finns andra välfärdsersättningar vi har i Sverige som bygger enbart på en modell så som barnbidrag, bostadsbidrag och studiebidrag, denna bygger på grundtrygghetsmodellen. Oavsett inkomst och skatt man har så får man samma ersättning. Denna modell är lämplig att ha på vissa välfärdsersättningar men ej på andra, för använder man den i för stor utsträckning så kan motivationen att kämpa för att skaffa sig kunskap och ett välbetalt arbete och då kan skattmasar minska totalt för Sverige. Samt tappar vi konkurrensmöjligheter mot övriga världen.
Den modell som har med tiden fått störst utrymme i Sverige är inkomstbortfallsprincipen då den används i pensionssystemet och även när man blir arbetslös. I Sverige ökar andelen äldre som har gått i pension samtidigt som vi blir allt äldre. Enligt ”ekonomifakta.se” så kommer andelen äldre bara att öka och andelen personer som arbetar kommer att bli mindre. Detta kommer att bli en alt större belastning för samhället i och med att färre personer ska betala skatt som går till pension för en ökande andel pensionärer.
Vi har även en förhållandevis hög procent arbetslösa som under maj månad 2016 låg på 7,6 % vilket innebär 399 900 personer i arbetsför ålder enligt ”ekonomifakta.se”. Dessutom så är de yngre personerna 15-24 år har en större andel arbetslösa 23,7% och det har ökat om man jämför med föregående år. Risken är att dessa personer aldrig kommer in på arbetsmarknaden och blir bidragstagare i stället för en del av skatteintäkterna, vilket även detta påverkar hur samhället ska kunna behålla nuvarande modell för välfärd.
Sammantaget är att Sverige står inför en stor utmaning för att behålla det välfärdssamhälle vi har med någorlunda rättvis fördelning av ersättningar. Nuvarande modell kommer troligtvis att behöva förändras för att andelen fattiga i Sverige inte ska öka. Sverige behöver fler som arbetar och betalar skatt och ett sätt kan vara att skapa ett gynnsamt klimat för företag så att fler företag väljer att lägga sin produktion av varor eller tjänster i Sverige. Men samtidigt så måste den yngre delen av befolkningen öka så andelen i arbetsför ålder ökar. Detta kan göras på två sätt det ena är arbetsinvandring och den andra är att vi ökar antalet barn per familj.
Källförteckningar och källkritiker:
Nannesson, Frida, Arbetslöshet, Ekonomifakta,
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet, uppdaterad 2016-06-22 (Besökt: 2016-06-29)
Denna faktabaserade källa är skriven av Frida Nannesson i ”Ekonomifakta webbsida”, och är en förstahandskälla som visar den aktuella arbetslösheten i Sverige. Hennes artikel har jag använt med syfte att ta reda på fakta kring arbetslösheten och dess koppling till den välfärdsmodellen inkomstbortfallsprincipen. Källan visar förklaringar och statistik av nuvarande arbetslössituation i Sverige och dessa informationer är bra för att kunna förstärka mitt svar på uppgifter som har något att göra med det svenska välfärdssystemet.
Nannesson, Frida, Befolkningsstruktur,
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Befolkning/Befolkningsstruktur, uppdaterad 2016-04-20 (Besökt: 2016-06-28)
Jag har arbetat med denna källa som är skrivit av Frida Nannesson, med syfte på att ta fram fakta kring Sveriges befolkning. Denna har hjälpt mig att kunna se hur välfärdsmodellen om inkomstbortfallsprincipen med tanke på arbetslösheten på grund av ålder. Denna är baserad på fakta och innehållet är förklarat på ett neutralt och objektivt sätt. Skribenter har visat förklaringar och statistik av nuvarande befolkningen i Sverige och dessa informationer är bra för att kunna förstärka mitt svar på uppgifter som har något att göra med det svenska välfärdssystemet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar