fredag 10 februari 2017

EU behöver bli mer demokratiskt

Huvudbudskapet av denna artikel, ” EU behöver bli mer demokratiskt” som är skrivit av Sven Dahl en 5:e november 2012, handlar om demokrati och dess påverkan till alla EU-medborgare och EU-medlemsländer i samband till nuvarande politiska problem och aktuella ekonomiska frågor. Budskapet framställer således bilden av alla EU-medlemsländer särskilt Sverige som har funderingar av hur samhället och politiken ska se ut om EU blir mer demokratiskt.

Textens innehåll visar att EU-medborgare som är dagligen påverkad av EU-konstitutioner har inget val, begränsad av EU-regler och skyldig att följa reglerna sätts för alla EU-medborgare.
Inom EU, röstar medborgare snarare på ideologi än vad politikerna står för, vilket gör att när de genomför sin politik, kan det vara främmande och kostsamt för dem. Det är alltså politiska grupperingar som får genom sina beslut genom att öppna förhandlingar. Detta gör att det är komplicerat och svårt att implementera beslut på nationella och internationella nivån.

Argument som skribenten påpekar är att förklara bristen på demokrati, som faktiskt är besvärligare och som gör att medborgarna inte kan påverka något när det gäller de stora ekonomiska frågorna och vart deras skattepengar går till. Det som yttra sig är att medborgarna känner sig maktlösa inför konstiga beslut som t.ex. flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg.

Helhetsbilden av hela artikeln uppfattar jag som väldigt ensidig, konservativ och kortfattad. Men, det kan vara författarens syfte för att framställa intresse till läsaren och på något sätt får igenom sin ståndpunkt mot EU i sin artikel. I texten hittar man den logostypen av argument i det fjärde och sista stycket; ”Men i dag handlar EU om hur vi vill att samhället ska se ut, och då finns det inget större europeiskt intresse.” och ” Det enda som hindrar en sådan utveckling är, menar Hix, de europeiska politikerna.” Dessa texter beskrivs argument som förstärker hur EU-regler hindrar ett mer öppet och mer demokratisk samhälle. Han argumenterar sin ståndpunkt kring EU och de dåliga beslut som EU-parlamentet som t.ex. flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg. Flyttcirkusen är en faktapåstående som är också en logostyp av argument, där skribenten kan lätt förklara sin sida gällande aktuella frågor inom EU.

Konsekvenserna med logos argument är att beskrivaren har tendens att bli ensidig och orationell, på så sätt att han fokuserar på att ta upp mer och mer argument som förstärker hans tro. Risken är att skribenten tar upp andra oviktiga delen som rörs långt ifrån EU och demokrati. Som läsare, blir man osäker och svårare att tro på textens trovärdighet. I detta argument så hittar man luckor i resonemanget som man har skulle tagit upp t. ex. mer fakta och information inom allmänna EU-frågor. Dessutom så har man kanske som skribenten förklarat varför EU behöver bli mer demokratiskt.

Den andra typen av argument som kallas pathos framförs under den femte paragrafen. ”Men detta avspeglas i alldeles för liten utsträckning i hur EU:s institutioner fungerar. Inte undra på att det finns en utbredd misstro gentemot EU när vi gång på gång tvingas ställa oss frågan hur det egentligen gått till när ett viktigt beslut fattats. ” Den specifika texten om ”en utbredd misstro gentemot EU” kan väcka oro och rädslan hos läsaren. Texten beskrivs hur EU-politik kan vara så otydlig och vilseleda. Antingen är det på grund av ett brett utbud av information som inte korrekt sprids eller att det finns brist på EU-regeringssida att det uppstår olika uppfattningar hos EU-medborgarna. I den här typen av pathos-argument så har skribenten tagit upp andra känslomässiga uttryck, ”EU är bra”, ”inte ens behöva vara svårt”, ”är faktiskt betydligt besvärligare” och ”att göra EU mer öppet”.

Konsekvenserna med såna pathos argument är att skribenten kan vara mer personlig och subjektiv. Risken för att använda känslomässiga uttryck är textens äkthet och trovärdighet minskar. Argumentering av pathostyp är också hållbara. Skribenten har lyckats förmedla känslan från början till slutet av sin artikel. I sin text, där han skrev att svenska politikerna vill göra EU mer öppet är också en pathos exempel, men där riskerar han att vara orättvis. Som en bra skribent så ska man alltid tänka att alla människor har olika synpunkter om EU. Den lucka i resonemanget som skribenten skulle ha tagit upp i detta argument skulle vara om, att medborgarna får insyn i beslut och handlingar precis som vi har i den svenska offentlighetsprincipen – ett bra argument som visar EU kan bli mer demokratiskt så som Sverige är.

Källförteckning och källkritik:
Dahl, Sven, EU behöver bli mer demokratiskt, Sundsvall tidning, http://www.st.nu/opinion/eu-behover-bli-mer-demokratiskt, 5 november 2012 (Besökt: 2016-06-25)
Denna artikel som skriven av Sven Dahl visar argument om hur EU-länder kommer se ut med demokrati i samhället. Texten är hämtad från Sundsvall tidning och det förklarar att skribenten skrevs denna artikel på sitt eget sätt. Texten är troligtvis baserad på skribentens privata uppfattningar och lite om de allmänna tyckande om dessa frågor. Källan har omedvetet tendens att bli ensidig och känslomässig.

1 kommentar: