Ekonomi är en viktig del av vårt dagliga liv. Kunskapen kring produktion och konsumtion liknar en oändlig cykel av ett ekonomiskt system, där alla är beroende av varandra. Principen av det ekonomiska systemet inom produktion, distribution och fördelning av varor och tjänster är bäst karakteriserad inom 3 olika ekonomiska modeller som kallas marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi.
Marknadsekonomin innebär att man använder pengar som betalningsmedel för både varor och tjänster som säljs på marknaden, medan planekonomi (planhushållning) är motsatsen av marknadsekonomi och bygger på statens styrande och planering av ekonomi. Och sist, blandekonomin är i princip en kombination av både marknads- och planekonomi.
Marknadsekonomin präglas av en samverkan mellan ett stort antal enskilda beslut beträffande efterfrågan och utbud, där priset på varor och tjänster fastställts. Låt oss säga en fiskförsäljning som kostar 60kr per kilo på en fiskmarknad. Priset efter efterfrågan och utbud dikterar hur mycket fiskproduktion som ska säljas på marknaden. Samspelet mellan fisksäljare och köpare kallas marknadskrafter och är viktigt eftersom den styrs och öppnas konkurrensen i samhället.
Konkurrensen menar jag med ett stort antal säljare inom samma bransch, som t. ex. de små fiskaffärer och stora och privata fisksäljare. Ju fler säljare desto billigare priserna är. De stora fiskproducenterna med större produktion vinner i detta fall och då har mer kapacitet att minska priset per kilot. Med låga priser skapar man mera kunder och då kan man också lättare sälja sina produkter. Lågt pris innebär hög efterfrågan och som i sin tur leder på sikt till minskat utbud.
Men, när ett företag lyckas bra med sina produkter och tjänster så tenderar företaget köpa upp andra mindre företag och på så sätt ökar risken för monopol. Vid monopol blir det högre priser på varorna och tjänsterna. Problemet är mindre vinst för företagen eftersom kostnaden för produktionen tenderar också bli större när konkurrensen minskar, företagen blir så kallade mätta. Ett mindre utbud av produkter ökar priset på produkterna. Drivkraften i marknadsekonomi handlar således om privat ägande och individers strävan efter bättre ekonomiska situationer.
Å andra sidan, kännetecknar planekonomi när priset och produktionen beslutas av politiker and myndigheter. Det kallas priskontroll och det är alltid staten som bestämmer över prissättning och produktionsmängd. Staten styr och planerar vilka priser som gäller och hur stor produktionen eller verksamhet som skall gälla t. ex. Systembolaget, militära försvaret, forskning, utbildning och sjukvård. Staten vill ha kontroll över verksamhet och hindrar privatiseringen som kan leda till höga priser av produkter och tjänster. Konkurrensen betyder också att drivkraften ligger på politikernas beslut och lagstiftning. Drivkraften i marknaden handlar om statlig ägande.
Med marknadsekonomins system så kan vi se kopplingen till kapitalismen. Pengarna som används som betalningsmedel när man köper varor eller tjänster, använder också som ett mätsystem för kapitalist. Med kapitalismen har människor gått framåt i deras ekonomi, fått utveckling och lönsamhet i livet. Pengarna blir ett mått för framgång. Ju mer pengar man har desto bättre liv lever man. Alla vill konkurrera för att kunna ha den bra liv och förmögenhet. Det är samma med marknadsekonomis perspektiv där konkurrensen finns för att kunna lyckas bäst att sälja sin produkt. Detta privata agerande blir kapitalist agerande, där drivkraften handlar om att sträva mer för att kunna bli rikare. I kapitalismens perspektiv är människans ekonomiska utveckling en måttstock på hur man har lyckats i livet. Den enda fiende kapitalismen har är sig själv.
Hur samhället, landet eller världen fungerar idag och hur förändringarna genomföras påverkar politiska beslut. Med den kommunistiska ideologin, har man fattat ett klart sammanhang med planekonomins perspektiv – där ekonomin är styrs statligt. Det är politiker eller staten som bestämmer och beslutar vad som ska gälla för medborgare och hur ska staten fungera. Ideologin handlar också om de politiska planeringarna och agenda att avskaffa privatiseringar av verksamhet, privategendom och klasskampen. Den dåliga sidan av kommunismen som handlar om omänskliga rättigheter gällande välfärdsverksamhet som sjukvård och utbildning, är en bra poäng för kommunistiska mål att ha den översta makten i sin jurisdiktion. Allt dessa förklaringar gör det synligare att principen statlig ägande är synlig på både planekonomi och kommunism.
När det gäller blandekonomi så tänker vi på kapitalismen. Denna modell innefattar en kombination av marknadsekonomi och planekonomi, dvs att de offentliga ägande tillsammans med statliga ägande, politiska investeringar och regleringar för att kunna nå målsättningar. Allt dessa bidrag till ekonomiska utveckling som medborgare i andra ändan får nyttja genom väl fungerande välfärdsystem som fri sjukvård och skolor. Den blandade ekonomin visar även sammanhanget i det socialdemokratiska partiet i Sverige. Dess ideologi innebär de politiska kamperna och viljan tillsammans med människor strävar efter frihet, utan begränsningar i samhället och alla får gemensamma rätt till välfärd.
Omedvetet har vi som konsument upplever de konsekvenserna av dessa ekonomiska modeller i vårt samhälle. Om samhällsekonomin bygger på en strikt marknadsekonomisk modell så har man risk till monopol och privat-ägda företag, som påverkar priset och kvantitet av produktionen. Mindre företag kommer ha svårt att konkurrera med de stora och risken är stor att deras verksamhet kommer ingenstans. Med höga priser så har mindre pengar kvar för att kunna göra andra saker och njuta livet. Vi som är konsumenter är den som är mest drabbade i samhället.
Källförteckningar och källkritiker:
Andersson, Björn, Är inte Socialismen, ideologin, i det Socialdemokratiska partiet?, http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1749&blogg=61016, publicerad 2013-07-29 (Besökt: 2016-06-28)
Denna källa har jag använt med syfte på att ta reda på fakta kring socialdemokratiskt perspektiv och hur denna ideologi påverkar ekonomin särskilt blandekonomi. Artikeln är skrevs av Björn Andersson, en bloggare som är pro-socialdemokraterna. Källan innehåller de allmänna uppfattningar av det socialistiska partiet, så är det svårt att bevisa fakta, utan är endast baserad på skribentens egna kunskaper och uppfattningar. Men denna källa hjälpte mig för att kunna förstå sammanhanget med blandekonomi. Här ser man tydligt hur en person eller ett parti stå eller förklara sin sida när det handlar om Sveriges ekonomisystem.
E., Anders, Kommunismen som ideologi, Politik i Fokus, http://politik.ifokus.se/articles/4d71551eb9cb462227065c79-kommunismen-som-ideologi, publicerad 2008-11-03, (Besökt: 2016-06-26)
Jag har arbetat med denna källa som är skrivit av Anders E. med syfte på att ta fram fakta kring idéerna på den kommunistiska ideologin. Denna har hjälpt mig att kunna se sambandet mellan planekonomi och kommunism. Denna är en andrahandskälla som är då baserad på den marxists.org. Källan innehåller de allmänna uppfattningar av det kommunistiska ideologi och skribentens egna uppfattningar om det ämnet. Det är därför svårt att bevisa trovärdighet och äkthet. Men ändå, tycker jag att källans innehåll förklarar på ett pedagogiskt sätt vad kommunismen betyder och hur den fungerar i ett svensksamhälle.
Ehrenberg, Johan & Ljunggren, Sten, Vad är kapitalism?, Ekonomihandboken,
http://ekonomihandboken.se/kapitalism-marknad-planekonomi-foretagande-och-socialism/vad-ar-kapitalism/ (Besökt: 2016-06-26)
Jag har arbetat med denna ekonomihandbok som är skrivit av Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren, med syfte på att ta fram fakta kring idéerna av den politiska ideologin, kapitalismen och vilken koppling har denna ideologi mot marknadsekonomi. Skribenterna är Sveriges kända kritiker inom politik och sammanhanget visade väldigt neutral och ej partiskt. Denna hjälpt till för att jag skulle kunna inse sambandet mellan marknadsekonomi och kapitalismen. Att ha den här intressanta källan är definitivt användbar för att ha en djupare förståelse bakom kapitalisternas perspektiv mot ekonomiska modeller i det svenska samhället.
Wikipedia webbredaktör, Planekonomi,
https://sv.wikipedia.org/wiki/Planekonomi, uppdaterad: 9 maj 2016 (Besökt: 2016-06-22)
Denna andrahandskälla är skriven av wikipedia webbredaktör och är uppdaterad den 09:e maj 2016, som innehåller information kring den ekonomiska modellen planekonomi. Denna artikel handlar om det ekonomiska systemet planekonomi. Jag har arbetat med wikipedias hemsida i syfte att ta reda på fakta kring planekonomi och hur den fungerar i samhället. Denna är baserad på fakta och innehållet är förklarat på ett neutralt och objektivt sätt.
fredag 10 februari 2017
Vad är Arbetsmiljölagen AML 1977
AML eller Arbetsmiljölagen är en viktig lag för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det handlar även om att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att kunna uppnå en god arbetsmiljö, för att man inte utsätts för fara eller skador på jobbet. Syftet är att förbättra den fysiska och psykiska arbetsmiljön som påverkar människor på jobbet. Men det är arbetstagarens ansvar att följa lagen och medverka för att kunna skapa den bästa arbetsmiljö på jobbet.
Genom AML får allställda den bästa arbetsmiljö man kan få. Den säkra arbetsmiljön skyddar en individ från farliga arbetsmoment och skador i arbetet. Förutom ett säkert ställe att arbeta på, resultaten av att ha en bra arbetsmiljö är oerhört positivt eftersom detta leder till anställds produktivitet och effektivitet på jobbet. En god arbetsmiljö har dramatisk effekt på ens allmänna välbefinnande, frånvaro och på alla anställdas framtidsperspektiv.
AML skyddar även ett företag från eventuella risker där det står anställdas liv och säkerhet. Det hjälper arbetsgivare få en bredd kunskap om vad det som krävs för att lyckats bättre och gå framåt.
Den positiva arbetsmiljön gör anställda trivas, stanna längre på jobbet och undvika frånvaro, särskilt den frånvaro som är resultat av dåliga arbetsmiljön. Det skyddar även företaget från diverse kostnader eller böter som kan tillkomma om de ignorerar anställdas hälsa och särhet. Företagets framgång ligger på hur väl de tog väl hand om de människor som arbetar för dem. Ju bättre arbetsmiljön man har, desto säkrare för arbetsgivare att gå uppåt i ekonomin och blir framgångsrikare.
Det gäller inte bara individen och företagen, det påverkar även vår samhällsekonomi. En trygg och glad anställd arbetar effektivt och produktivt. Resultat av anställds bra insatser hjälper företaget nå dessa mål och eventuellt lyckats i marknaden. Med detta bra resultat som företaget uppnått har de just skapat mer kontakter och kunder i deras verksamhet. En större verksamhet betyder större arbetskraft. Att anställa mer individer hjälper samhällets problem med arbetslöshet. Mer jobb, bättre ekonomi och bättre samhällsekonomi.
I det här oändlig process så ser man hur individer, företagen och samhällsekonomi gynnas från varandra.
Källforteckningar:
Lars-Olof Karlsson, Arena 123, Kapitel 12: Arbetsmarknad och näringsliv - Lagstiftning https://gleerupsportal.se//gbook/v3/?id=40&contentid=183311&anchorid=link_53cd15390123b (Besökt: 2016-06-02/06)
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/ (2016-06-03/06)
http://www.fondbolagen.se/Om-oss/Privatekonomi-och-konsument/ (Besökt: 2016-06-06)
Genom AML får allställda den bästa arbetsmiljö man kan få. Den säkra arbetsmiljön skyddar en individ från farliga arbetsmoment och skador i arbetet. Förutom ett säkert ställe att arbeta på, resultaten av att ha en bra arbetsmiljö är oerhört positivt eftersom detta leder till anställds produktivitet och effektivitet på jobbet. En god arbetsmiljö har dramatisk effekt på ens allmänna välbefinnande, frånvaro och på alla anställdas framtidsperspektiv.
AML skyddar även ett företag från eventuella risker där det står anställdas liv och säkerhet. Det hjälper arbetsgivare få en bredd kunskap om vad det som krävs för att lyckats bättre och gå framåt.
Den positiva arbetsmiljön gör anställda trivas, stanna längre på jobbet och undvika frånvaro, särskilt den frånvaro som är resultat av dåliga arbetsmiljön. Det skyddar även företaget från diverse kostnader eller böter som kan tillkomma om de ignorerar anställdas hälsa och särhet. Företagets framgång ligger på hur väl de tog väl hand om de människor som arbetar för dem. Ju bättre arbetsmiljön man har, desto säkrare för arbetsgivare att gå uppåt i ekonomin och blir framgångsrikare.
Det gäller inte bara individen och företagen, det påverkar även vår samhällsekonomi. En trygg och glad anställd arbetar effektivt och produktivt. Resultat av anställds bra insatser hjälper företaget nå dessa mål och eventuellt lyckats i marknaden. Med detta bra resultat som företaget uppnått har de just skapat mer kontakter och kunder i deras verksamhet. En större verksamhet betyder större arbetskraft. Att anställa mer individer hjälper samhällets problem med arbetslöshet. Mer jobb, bättre ekonomi och bättre samhällsekonomi.
I det här oändlig process så ser man hur individer, företagen och samhällsekonomi gynnas från varandra.
Källforteckningar:
Lars-Olof Karlsson, Arena 123, Kapitel 12: Arbetsmarknad och näringsliv - Lagstiftning https://gleerupsportal.se//gbook/v3/?id=40&contentid=183311&anchorid=link_53cd15390123b (Besökt: 2016-06-02/06)
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/ (2016-06-03/06)
http://www.fondbolagen.se/Om-oss/Privatekonomi-och-konsument/ (Besökt: 2016-06-06)
Förenta Nationer FNs mänskliga rättigheter
Principen av mänskliga rättigheten är väldigt omfattande och väldigt gammal. Förr i tiden, även under Kristendomstid uppstod olika slags av konflikter och krig. De judiska som ville ha frihet från Romarriket speglades redan behovet av att bli behandlad med likvärdighet och rättvis. Sedan dess har kränkningarna av mänskliga rättigheter är alltför värre. Under historiens gång bildades även många grupper och organisationer för att hjälpa och strida gentemot individers rättigheter. Trotts den Grekiska naturrätten – där alla människor skall ha vissa rättigheter, försättes kränkningarna i hela värden.
Under 1700 talet utvecklades dock idéerna för de mänskliga rättigheterna i Frankrike, Storbritannien och USA, men de extrema kaosen, oändliga striden i grupper eller nationer och individers starka reaktioner och revolutioner har redan gått för långt och slutade till skräckinjagande andravärldskrig mellan 1939-1945. Detta krig har kostat omkring 55-60 miljoner människoliv i vår historia. Efter en lång period av ångest, våld och dödskamp uppstod Förenta Nationer (FN) för att hjälpa människor i svårt situationer och ge hopp för en bättre framtid. I slutskedet av andravärldskriget år 1948 antogs FN en deklaration om mänskliga rättigheter. Denna är utgångspunkt till FNs ”30 artiklar” för att hjälpa, skydda och främja individers friheter och rättigheter i 193 medlemsländer i hela världen.
Utav de 30 förklaringar att skydda individers rättigheter, de 1-21 artiklarna består av negativa rättigheter (klassiska rättigheter) som förklarar att människor är föda fria, lika i värde och inför lagen, ingen får hållas slaveri och fängslad, alla har rätt till liv, frihet, nationalitet, religion, bilda familj, söka asyl och har rätt att äga egendom. Skyldigheten innebär att ingen får döda, tortera, hindra, stjäla och kränka andra människor. Medan de 22-30 artiklarna består av positiva rättigheter (välfärdsrättigheter) som förklarar således att människor har rätt till social trygghet, till arbete, vila och fritid, bostad, hälsovård, bra levnadsstandard, utbildning, socialt och internationellt frihet.
Att ställa länder och individer inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna kan vara problematik. I de fattiga länderna så är kränkningarna stort men möjligheten för staten att hindra konflikterna är väldigt liten. Många är utsätta för omänskliga handlingar, men det som får hjälp beror på individers levnadsstandard. De som är rika är mest prioriterade och välbehandlade och välfärdsrätten är borta för de fattiga.
Med detta kan jag inte föreställa mig hur livet är för dem fattiga, särskilt för dem som drabbats av inbördeskrig i Syrien sedan 2011. I detta läge så har FN jobbat hårt för att kunna ge humanitärt stöd till Syrianska folket. I detta läge, så har även Sverige hjälp till med att ta emot 160 000 asylsökande förra året, men problemet om välfärd har uppstått nu i Sverige. Ju mer asyl vi tar emot, desto fler problem får välfärd för både svensk medborgare och asylsökande. Alla bör ha rätt till välfärd annars är det brott mot mänskliga rättigheter.
Kunskapen av mänskliga rättigheter och statens skyldigheter mot dess folk är viktigt för oss att lära. Det är inte bara staten som har skyldighet att hindra kränkningar av ens rättighet. Det är således individers skyldighet att vara uppmärksamma, känsliga och veta vad som är mänskligt eller inte.
Människorna är skyldiga att göra gott, agera normalt och rättvis, och ha rätt beteende. Viktigast är att lära gränsen mellan rättighet och frihet. Att tillfredsställa behovet, att ha livsglädje, att sträva efter lyckan och följa sin dröm betyder frihet, men omedveten så friheten kränks på olika sätt som t. ex. att vi inte har jobb, ingen mat, ingen bostad, ingen utbildning och ingen trygghet i livet. Genom undervisning och utbildning som främjar respekt för människors frihet och rättighet, kan både nationer och dess folk lyckas eliminera brott mot de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att utbilda alla människor.
Trots strävan och viljan av FN-medlemsstater för mänskliga rättighet, frihet, rättvis och jämställdhet i hela världen, så är det svårt att ställa individer och stater till svars för brott mot mänskligheten. Detta är på grund av att beslutet går igenom en lång process och behöver gå genom FNs 5 huvudorgan, dessutom existerar vetorätten för de 5 medlemsländerna, som kan stoppa ett beslut om man har nio ja-röster. Allt detta gör att säkerhetsrådet inte kan fatta snabbare beslut.
Det är tyvärr komplicerat för FN att kunna agera snabbare mot förstörare av mänskliga rättigheter i hela FN-länder, utan att ligga sig i mitten av andra sektorer och nationer. Att bredda FNs konventioner för att bestämma och genomföra lag som en överstatlig organisation bör vara givande för folk och länder som behöver omedelbar hjälp. Med detta så kommer folk och nationer gynnas av FNs mål för mänskliga rättigheter.
Källförteckningar:
FN-förbundet webbredaktör, De mänskliga rättigheternas historia,
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/de-manskliga-rattigheternas-historia/, uppdaterad 12 januari 2016 (Besökt: 2016-06-17)
FN-förbundet webbredaktör, Säkerhetsrådet,
http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/, uppdaterad 15 april 2015 (Besökt: 2016-06-18)
UNRIC Brussels, Allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna,
file:///C:/Users/jfcos_000/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/U09RVDL3/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf, publicerad 2008 (Besökt: 2016-06-20)
Under 1700 talet utvecklades dock idéerna för de mänskliga rättigheterna i Frankrike, Storbritannien och USA, men de extrema kaosen, oändliga striden i grupper eller nationer och individers starka reaktioner och revolutioner har redan gått för långt och slutade till skräckinjagande andravärldskrig mellan 1939-1945. Detta krig har kostat omkring 55-60 miljoner människoliv i vår historia. Efter en lång period av ångest, våld och dödskamp uppstod Förenta Nationer (FN) för att hjälpa människor i svårt situationer och ge hopp för en bättre framtid. I slutskedet av andravärldskriget år 1948 antogs FN en deklaration om mänskliga rättigheter. Denna är utgångspunkt till FNs ”30 artiklar” för att hjälpa, skydda och främja individers friheter och rättigheter i 193 medlemsländer i hela världen.
Utav de 30 förklaringar att skydda individers rättigheter, de 1-21 artiklarna består av negativa rättigheter (klassiska rättigheter) som förklarar att människor är föda fria, lika i värde och inför lagen, ingen får hållas slaveri och fängslad, alla har rätt till liv, frihet, nationalitet, religion, bilda familj, söka asyl och har rätt att äga egendom. Skyldigheten innebär att ingen får döda, tortera, hindra, stjäla och kränka andra människor. Medan de 22-30 artiklarna består av positiva rättigheter (välfärdsrättigheter) som förklarar således att människor har rätt till social trygghet, till arbete, vila och fritid, bostad, hälsovård, bra levnadsstandard, utbildning, socialt och internationellt frihet.
Att ställa länder och individer inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna kan vara problematik. I de fattiga länderna så är kränkningarna stort men möjligheten för staten att hindra konflikterna är väldigt liten. Många är utsätta för omänskliga handlingar, men det som får hjälp beror på individers levnadsstandard. De som är rika är mest prioriterade och välbehandlade och välfärdsrätten är borta för de fattiga.
Med detta kan jag inte föreställa mig hur livet är för dem fattiga, särskilt för dem som drabbats av inbördeskrig i Syrien sedan 2011. I detta läge så har FN jobbat hårt för att kunna ge humanitärt stöd till Syrianska folket. I detta läge, så har även Sverige hjälp till med att ta emot 160 000 asylsökande förra året, men problemet om välfärd har uppstått nu i Sverige. Ju mer asyl vi tar emot, desto fler problem får välfärd för både svensk medborgare och asylsökande. Alla bör ha rätt till välfärd annars är det brott mot mänskliga rättigheter.
Kunskapen av mänskliga rättigheter och statens skyldigheter mot dess folk är viktigt för oss att lära. Det är inte bara staten som har skyldighet att hindra kränkningar av ens rättighet. Det är således individers skyldighet att vara uppmärksamma, känsliga och veta vad som är mänskligt eller inte.
Människorna är skyldiga att göra gott, agera normalt och rättvis, och ha rätt beteende. Viktigast är att lära gränsen mellan rättighet och frihet. Att tillfredsställa behovet, att ha livsglädje, att sträva efter lyckan och följa sin dröm betyder frihet, men omedveten så friheten kränks på olika sätt som t. ex. att vi inte har jobb, ingen mat, ingen bostad, ingen utbildning och ingen trygghet i livet. Genom undervisning och utbildning som främjar respekt för människors frihet och rättighet, kan både nationer och dess folk lyckas eliminera brott mot de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att utbilda alla människor.
Trots strävan och viljan av FN-medlemsstater för mänskliga rättighet, frihet, rättvis och jämställdhet i hela världen, så är det svårt att ställa individer och stater till svars för brott mot mänskligheten. Detta är på grund av att beslutet går igenom en lång process och behöver gå genom FNs 5 huvudorgan, dessutom existerar vetorätten för de 5 medlemsländerna, som kan stoppa ett beslut om man har nio ja-röster. Allt detta gör att säkerhetsrådet inte kan fatta snabbare beslut.
Det är tyvärr komplicerat för FN att kunna agera snabbare mot förstörare av mänskliga rättigheter i hela FN-länder, utan att ligga sig i mitten av andra sektorer och nationer. Att bredda FNs konventioner för att bestämma och genomföra lag som en överstatlig organisation bör vara givande för folk och länder som behöver omedelbar hjälp. Med detta så kommer folk och nationer gynnas av FNs mål för mänskliga rättigheter.
Källförteckningar:
FN-förbundet webbredaktör, De mänskliga rättigheternas historia,
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/de-manskliga-rattigheternas-historia/, uppdaterad 12 januari 2016 (Besökt: 2016-06-17)
FN-förbundet webbredaktör, Säkerhetsrådet,
http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/, uppdaterad 15 april 2015 (Besökt: 2016-06-18)
UNRIC Brussels, Allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna,
file:///C:/Users/jfcos_000/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/U09RVDL3/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf, publicerad 2008 (Besökt: 2016-06-20)
Välfärdsmodeller
Sverige är världskänd för sitt offentligfinansierade välfärdsystem, där befolkningen får trygghet, skydd, sjukvård, utbildning och ekonomiska hjälp från staten. Dess existens hänger på det svenska skattesystemet. Ju mer skatt vi betalar desto bättre välfärd vi får.Det svenska välfärdsystemet är organiserad och kategoriserad enligt 3 olika välfärdsmodeller; grundtrygghetsmodellen, behovsprövningsmodellen och inkomstbortfallsprincipen. Uppgiften blir att ta reda på vilken eller vilka av dessa tre modeller som används i vårt svenska välfärdssystem.
Kännetecknar en välfärd baserad utifrån grundtrygghetsmodellen bygger på att alla i samhället ska ha en viss ekonomisk trygghet vid situationer i livet där man inte har inkomst som man kan leva av. Det kan vara en situation när man är temporärt är utan inkomst, vid sjukdom och vid olika tillfällen när man inte kan försörja sig. Trygghetens storlek bygger på en platt modell, d.v.s. oavsett vad man har haft för inkomst och betalt skatt så får man lika mycket ersättning som de som ej har haft samma inkomst eller betalt lika mycket i skatt. Alla får alltså samma ersättning oavsett hur stort eller lågt avgifter och skatter har man betalat för.
Behovsprövningsmodellen skiljer sig från ovanstående på så sätt att alla inte får ersättning utan rätten till ersättning bygger på det behov man har. Pengarna betalas ut till den som mest behövande, till exempel en arbetslös som har inte rätt till något arbetslöshetsunderstöd. Har man exempelvis mycket sparat kapital eller investeringar så har man inte behovet eller rätten till ersättning. Det är därför en nackdel att känna sig förnedrad att vara i minoritet som inte får hjälp av socialtjänsten.
Inkomstbortfallsprincipen är en princip kan tyckas vara den mest rättvisa då den bygger på en spegling av den avgift man betalat. Den fungerar som försäkring eller ersättning som individuella får när man blir sjuka eller arbetslösa. Ju mer avgifter man betalar desto bättre försäkring får man. Högre inkomst leder till högre avgift och samma sak med ersättningen ju högre inkomst man har förlorat desto mer ersättning. Det gör att många är nu motiverade att betala mer för att kunna få bättre ersättningar i framtiden.
I Sverige använder vi oss av alla modellerna eller en mix av dem. Exempelvis pensionen bygger på inkomstbortfallsmodellen med en bottenplatta av grundtrygghetsmodellen för de som inte har haft så bra inkomst i livet. Det finns andra välfärdsersättningar vi har i Sverige som bygger enbart på en modell så som barnbidrag, bostadsbidrag och studiebidrag, denna bygger på grundtrygghetsmodellen. Oavsett inkomst och skatt man har så får man samma ersättning. Denna modell är lämplig att ha på vissa välfärdsersättningar men ej på andra, för använder man den i för stor utsträckning så kan motivationen att kämpa för att skaffa sig kunskap och ett välbetalt arbete och då kan skattmasar minska totalt för Sverige. Samt tappar vi konkurrensmöjligheter mot övriga världen.
Den modell som har med tiden fått störst utrymme i Sverige är inkomstbortfallsprincipen då den används i pensionssystemet och även när man blir arbetslös. I Sverige ökar andelen äldre som har gått i pension samtidigt som vi blir allt äldre. Enligt ”ekonomifakta.se” så kommer andelen äldre bara att öka och andelen personer som arbetar kommer att bli mindre. Detta kommer att bli en alt större belastning för samhället i och med att färre personer ska betala skatt som går till pension för en ökande andel pensionärer.
Vi har även en förhållandevis hög procent arbetslösa som under maj månad 2016 låg på 7,6 % vilket innebär 399 900 personer i arbetsför ålder enligt ”ekonomifakta.se”. Dessutom så är de yngre personerna 15-24 år har en större andel arbetslösa 23,7% och det har ökat om man jämför med föregående år. Risken är att dessa personer aldrig kommer in på arbetsmarknaden och blir bidragstagare i stället för en del av skatteintäkterna, vilket även detta påverkar hur samhället ska kunna behålla nuvarande modell för välfärd.
Sammantaget är att Sverige står inför en stor utmaning för att behålla det välfärdssamhälle vi har med någorlunda rättvis fördelning av ersättningar. Nuvarande modell kommer troligtvis att behöva förändras för att andelen fattiga i Sverige inte ska öka. Sverige behöver fler som arbetar och betalar skatt och ett sätt kan vara att skapa ett gynnsamt klimat för företag så att fler företag väljer att lägga sin produktion av varor eller tjänster i Sverige. Men samtidigt så måste den yngre delen av befolkningen öka så andelen i arbetsför ålder ökar. Detta kan göras på två sätt det ena är arbetsinvandring och den andra är att vi ökar antalet barn per familj.
Källförteckningar och källkritiker:
Nannesson, Frida, Arbetslöshet, Ekonomifakta,
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet, uppdaterad 2016-06-22 (Besökt: 2016-06-29)
Denna faktabaserade källa är skriven av Frida Nannesson i ”Ekonomifakta webbsida”, och är en förstahandskälla som visar den aktuella arbetslösheten i Sverige. Hennes artikel har jag använt med syfte att ta reda på fakta kring arbetslösheten och dess koppling till den välfärdsmodellen inkomstbortfallsprincipen. Källan visar förklaringar och statistik av nuvarande arbetslössituation i Sverige och dessa informationer är bra för att kunna förstärka mitt svar på uppgifter som har något att göra med det svenska välfärdssystemet.
Nannesson, Frida, Befolkningsstruktur,
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Befolkning/Befolkningsstruktur, uppdaterad 2016-04-20 (Besökt: 2016-06-28)
Jag har arbetat med denna källa som är skrivit av Frida Nannesson, med syfte på att ta fram fakta kring Sveriges befolkning. Denna har hjälpt mig att kunna se hur välfärdsmodellen om inkomstbortfallsprincipen med tanke på arbetslösheten på grund av ålder. Denna är baserad på fakta och innehållet är förklarat på ett neutralt och objektivt sätt. Skribenter har visat förklaringar och statistik av nuvarande befolkningen i Sverige och dessa informationer är bra för att kunna förstärka mitt svar på uppgifter som har något att göra med det svenska välfärdssystemet.
Kännetecknar en välfärd baserad utifrån grundtrygghetsmodellen bygger på att alla i samhället ska ha en viss ekonomisk trygghet vid situationer i livet där man inte har inkomst som man kan leva av. Det kan vara en situation när man är temporärt är utan inkomst, vid sjukdom och vid olika tillfällen när man inte kan försörja sig. Trygghetens storlek bygger på en platt modell, d.v.s. oavsett vad man har haft för inkomst och betalt skatt så får man lika mycket ersättning som de som ej har haft samma inkomst eller betalt lika mycket i skatt. Alla får alltså samma ersättning oavsett hur stort eller lågt avgifter och skatter har man betalat för.
Behovsprövningsmodellen skiljer sig från ovanstående på så sätt att alla inte får ersättning utan rätten till ersättning bygger på det behov man har. Pengarna betalas ut till den som mest behövande, till exempel en arbetslös som har inte rätt till något arbetslöshetsunderstöd. Har man exempelvis mycket sparat kapital eller investeringar så har man inte behovet eller rätten till ersättning. Det är därför en nackdel att känna sig förnedrad att vara i minoritet som inte får hjälp av socialtjänsten.
Inkomstbortfallsprincipen är en princip kan tyckas vara den mest rättvisa då den bygger på en spegling av den avgift man betalat. Den fungerar som försäkring eller ersättning som individuella får när man blir sjuka eller arbetslösa. Ju mer avgifter man betalar desto bättre försäkring får man. Högre inkomst leder till högre avgift och samma sak med ersättningen ju högre inkomst man har förlorat desto mer ersättning. Det gör att många är nu motiverade att betala mer för att kunna få bättre ersättningar i framtiden.
I Sverige använder vi oss av alla modellerna eller en mix av dem. Exempelvis pensionen bygger på inkomstbortfallsmodellen med en bottenplatta av grundtrygghetsmodellen för de som inte har haft så bra inkomst i livet. Det finns andra välfärdsersättningar vi har i Sverige som bygger enbart på en modell så som barnbidrag, bostadsbidrag och studiebidrag, denna bygger på grundtrygghetsmodellen. Oavsett inkomst och skatt man har så får man samma ersättning. Denna modell är lämplig att ha på vissa välfärdsersättningar men ej på andra, för använder man den i för stor utsträckning så kan motivationen att kämpa för att skaffa sig kunskap och ett välbetalt arbete och då kan skattmasar minska totalt för Sverige. Samt tappar vi konkurrensmöjligheter mot övriga världen.
Den modell som har med tiden fått störst utrymme i Sverige är inkomstbortfallsprincipen då den används i pensionssystemet och även när man blir arbetslös. I Sverige ökar andelen äldre som har gått i pension samtidigt som vi blir allt äldre. Enligt ”ekonomifakta.se” så kommer andelen äldre bara att öka och andelen personer som arbetar kommer att bli mindre. Detta kommer att bli en alt större belastning för samhället i och med att färre personer ska betala skatt som går till pension för en ökande andel pensionärer.
Vi har även en förhållandevis hög procent arbetslösa som under maj månad 2016 låg på 7,6 % vilket innebär 399 900 personer i arbetsför ålder enligt ”ekonomifakta.se”. Dessutom så är de yngre personerna 15-24 år har en större andel arbetslösa 23,7% och det har ökat om man jämför med föregående år. Risken är att dessa personer aldrig kommer in på arbetsmarknaden och blir bidragstagare i stället för en del av skatteintäkterna, vilket även detta påverkar hur samhället ska kunna behålla nuvarande modell för välfärd.
Sammantaget är att Sverige står inför en stor utmaning för att behålla det välfärdssamhälle vi har med någorlunda rättvis fördelning av ersättningar. Nuvarande modell kommer troligtvis att behöva förändras för att andelen fattiga i Sverige inte ska öka. Sverige behöver fler som arbetar och betalar skatt och ett sätt kan vara att skapa ett gynnsamt klimat för företag så att fler företag väljer att lägga sin produktion av varor eller tjänster i Sverige. Men samtidigt så måste den yngre delen av befolkningen öka så andelen i arbetsför ålder ökar. Detta kan göras på två sätt det ena är arbetsinvandring och den andra är att vi ökar antalet barn per familj.
Källförteckningar och källkritiker:
Nannesson, Frida, Arbetslöshet, Ekonomifakta,
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet, uppdaterad 2016-06-22 (Besökt: 2016-06-29)
Denna faktabaserade källa är skriven av Frida Nannesson i ”Ekonomifakta webbsida”, och är en förstahandskälla som visar den aktuella arbetslösheten i Sverige. Hennes artikel har jag använt med syfte att ta reda på fakta kring arbetslösheten och dess koppling till den välfärdsmodellen inkomstbortfallsprincipen. Källan visar förklaringar och statistik av nuvarande arbetslössituation i Sverige och dessa informationer är bra för att kunna förstärka mitt svar på uppgifter som har något att göra med det svenska välfärdssystemet.
Nannesson, Frida, Befolkningsstruktur,
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Befolkning/Befolkningsstruktur, uppdaterad 2016-04-20 (Besökt: 2016-06-28)
Jag har arbetat med denna källa som är skrivit av Frida Nannesson, med syfte på att ta fram fakta kring Sveriges befolkning. Denna har hjälpt mig att kunna se hur välfärdsmodellen om inkomstbortfallsprincipen med tanke på arbetslösheten på grund av ålder. Denna är baserad på fakta och innehållet är förklarat på ett neutralt och objektivt sätt. Skribenter har visat förklaringar och statistik av nuvarande befolkningen i Sverige och dessa informationer är bra för att kunna förstärka mitt svar på uppgifter som har något att göra med det svenska välfärdssystemet.
Fallet Olle
1.Rättigheter och skyldigheter
Som konsument har man rättigheter skyddad av konsumentköplagen. Lagen innebär konsuments förmån t. ex. man har rätt att häva försenad leverans av varan, konsument som vill avbeställa köpet och konsument som vill reklamera en felaktig vara, osv. I Olles fall, så har han beställt tv, dator och hemmabiosystem från internet, som han vill lämna tillbaka på grund av att han har inte råd att betala räkningar och lån. I det här fallet så gäller Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, som skyddar konsument när man handlar produkter och tjänster på internet, på postorder, från TV-shop, av en telefonförsäljare eller vid hemförsäljning. Enligt denna lag så har Olle, som konsument, har 14 dagars ångerrätt vid handel inom Sverige. Eftersom att säljaren vägrar ta tillbaka produkterna så kan Olle vända till Allmännas Reklamationsnämnden för att få hjälp.
Olles skyldigheter som konsument är samma som alla andras. Det är viktigt att han sparar alla kvitto, mail- eller telefonkonversation och andra bevis som är viktigt för att kunna lämna tillbaks varan. Det är viktigt att läsa köpvillkoren t.ex garanti och försäkringar innan man tecknar något avtal. Det gäller att vara hederlig, lugn och att kontakta säljaren angående ångerrätten i skälig tid.
Som arbetstagare med 4 månaders visstidsanställning, Olles rättigheter är skyddad av LAS. Lagen reglerar kollektivavtal och vad står däri för visstidsanställning. Rekommendation är alltså att läsa vad det som står i kollektivavtal, eftersom det kan finnas andra bestämmelser gällande visstidsanställning. Om Olles arbetsgivare saknas kollektivavtal, så finns det säkert anställningsavtal som innehåller uppgifter om anställning, uppsägning, försäkringar, sjuklön, osv. Arbetsgivaren har en skyldighet att följa anställningsavtalet och vad det som är avtalat. Att företaget befinner sig i kris kan vara en saklig grund att Olle avslutar sitt 4 månaders arbete hos dem. Arbetsgivaren har rätt att informera Olle en månad innan hans anställningstid löper ut. (Om han har varit fastanställd så finns det möjlighet att förhandla hans anställning, försäkringar och sjuklön, särskilt när han är sjukskriven och om hans företag har kollektiv avtal så behöver inte vara ansluten i facket för att kunna förhandla saker med arbetsgivaren.)
Olles skyldigheter som arbetstagare är att följa vad som står i kollektivavtalet eller anställningsavtal. Viktigast att han utför sitt arbete, följa arbetsinstruktioner, lojalitetsplikt, använda skyddsutrustning, iaktta tystnadsplikt och att inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet.
Som medborgare så har Olle rättigheter att få extra hjälp och stöd om man är arbetslös. Om man är under 25 och inskriven på Arbetsförmedlingen i tre månader så kan man få hjälp med att söka jobb, få coaching och få hjälp med praktik och även arbetsmarknadsutbildning. Praktik på en arbetsplats skulle ha varit bra för honom för att pröva och få erfarenheter. Olle har också rätt att få bostadsbidrag. Han måste vara folkbokförd i Sverige för att kunna få rätt till bidraget och som regel så är det hans skyldighet att söka bidrag och ta kontakt med olika myndigheterna.
2. Beskriv vilka handlingsalternativ en regering har för att vända den ekonomiska utvecklingen i Sverige mot bättre tider igen.
Regeringen kan sänka arbetsgivaravgifter på så sätt ökar investeringsviljan samt möjligheten för företagen att behålla personal eller att anställa mer. De kan även sänka skatten för privatpersoner så att de har mer pengar kvar att köpa varor och tjänster för, påstå sätt ökan företagens intäkter och de kan öka produktionen och anställa fler personer. Att få ner arbetslösheten är väldigt viktigt för att ingen väljer jobba svart och inget företag som betalar svart. Regeringen skulle sänka A-kassa och andra fackligaavgifter och liknande. Om man har mer pengar i plånboken så minskar även köpandet av produkter eller tjänster på kredit och avbetalning.
3. Diskutera orsakerna till att en lågkonjunktur kan uppkomma.
En lågkonjunktur kan börja med en krasch av någon bransch. Som verkar i landet exempelvis när företag i en bransch eller exempelvis fastigheter övervärderas. När marknaden inser detta så faller värderingen kraftigt och deras produkter eller tjänster efterfrågas inte i samma utsträckning och detta kan påverka hela konjunkturen i landet med en nedåtgående spiral så att landet hamnar i lågkonjunktur.
4. Analysera sedan slutligen kring vilka lösningsalternativ en liberal respektive socialistisk regering skulle föreslå. Motivera dina slutsatser med stöd i de båda ideologiska teorierna.
Ett liberalt synsätt är att stimulera marknaden med sänkta skatter för företagen, exempelvis att sänka moms för byggbranschen när de arbetar åt privatpersoner. De kan även sänka arbetsgivaravgiften för anställda eller enbart för nyanställda, på detta sätt kan företagen ha kvar anställda och även anställa fler. Båda sätten gör att företagen även kan sänka priserna för kunderna och efterfrågan borde sakta gå uppåt.
För Olle skulle detta öka chansen att få en anställning så att han har möjlighet att betala räkningar och lån.
Samhällets ekonomi skulle först bli mindre men med dessa åtgärder så borde konjunkturen vända snabbare och samhället skulle få tillbaka förlusten. Samhället skulle även få mindre utgifter för stödåtgärder så som socialbidrag till privatpersoner som inte kan försörja sig. Om en privatpersons hamnar med betalningsanmärkningar eller hos kronofogden så blir det svårt för denna att komma tillbaka och bli en bidragande medborgare. För Olle som privatperson så kan det bli väldigt tragiskt om han inte kan betala skulder och hyran. Blir man vräkt och hamnar hos kronofogden så blir det väldigt svårt att hitta en ny bostad även om han så småningom får ett arbete igen.
Med ett socialistiskt angreppssätt så skulle man börja ge stödåtgärder för privatpersonerna genom till exempel höjda bostadsbidrag, högre arbetslöshetsbidrag.
Man skulle även kunna begränsa eller reglera den fria marknaden för snabblån genom hårdare regler för de privata företagen i branschen. Regeringen skulle till och med kunna införa förbud mot snabblån i Sverige
Regeringen skulle även försöka få fram tillfälliga arbeten för de arbetslösa tills konjunkturen vänder. För att stimulera företagen som gör rätt för sig med att betala skatter skulle de kunna införa utökning av rotavdraget och avdrag för andra branscher än byggbranschen. Ovanstående insatser skulle innebära större utgifter för den offentliga ekonomin. Men minska risken för utslagning av personer som senare i livet vara beroende av bidrag.
Ett sätt för att ta igen de ökade utgifterna är att införa högre punktskatter på produkter som inte är nödvändiga för överlevnad eller anses som ej hälsosamma exempel sprit, tobak och socker.
För Olle som privatperson skulle de höjda bidragen kunna innebära att han kan betala räkningar och lån och inte bli vräkt eller hamna hos kronofogden. Olle har nu tid på sig att försöka minska sina utgifter och rida ut lågkonjunkturen så han har möjlighet att få arbete när konjunkturen vänder.
Källförteckningar:
https://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor/Arbetsmarknaden-i-Sverige.aspx (Besökt: 2016-06-06) 2016 av länsstyrelsen Västra Götaland.
http://arbetsrattsjouren.nu/tag/timanstalld/ (Besökt: 2016-06-07)
Denna källa innehåller uppsägningstid, frågor, timanställd och kollektivavtal. Arbetsjouren ligger bakom denna källa och är uppdaterad den Augusti 6, 2015.
http://www.konsumentverket.se/Vart-arbete/Lagar-och-regler/ (Besökt: 2016-06-08)
Lagar och regler och rättigheter av konsument är specificerade i denna källa. Denna är granskad av konsumentverket den Dec. 8 2015.
https://lagen.nu/2005:59 (Besökt: 2016-06-09)
Denna källa innehåller bestämmelser om konsumentskydd vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Lagen förstärkas konsuments ångerrätt och alla bestämmelser gällande ångerrätten. Ändringarna i denna lag infördes SFS 2014:221 av Justitiedepartementet L2. Denna är även hämtad 2016-02-16 från källa Regeringskansliets rättsdatabaser.
https://www.forsakringskassan.se/myndigheter/kommuner/bostadsformaner/bostadsbidrag (Besökt: 2016-06-10)
Denna källa ger detaljerad information gällande bostadsbidraget. Detta är aktuellt och uppdaterad av försäkringskassan.
http://www.hallakonsument.se/klaga-angra-eller-anmala/vad-lagen-sager/konsumentkoplagen/ (Besökt: 2016-06-06)
Denna källa innehåller information kring konsumentköplagen och även konsuments rättigheter och skyldigheter. Källans innehåll är granskad och uppdaterad av konsumentverket den Dec. 17, 2015.
Som konsument har man rättigheter skyddad av konsumentköplagen. Lagen innebär konsuments förmån t. ex. man har rätt att häva försenad leverans av varan, konsument som vill avbeställa köpet och konsument som vill reklamera en felaktig vara, osv. I Olles fall, så har han beställt tv, dator och hemmabiosystem från internet, som han vill lämna tillbaka på grund av att han har inte råd att betala räkningar och lån. I det här fallet så gäller Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, som skyddar konsument när man handlar produkter och tjänster på internet, på postorder, från TV-shop, av en telefonförsäljare eller vid hemförsäljning. Enligt denna lag så har Olle, som konsument, har 14 dagars ångerrätt vid handel inom Sverige. Eftersom att säljaren vägrar ta tillbaka produkterna så kan Olle vända till Allmännas Reklamationsnämnden för att få hjälp.
Olles skyldigheter som konsument är samma som alla andras. Det är viktigt att han sparar alla kvitto, mail- eller telefonkonversation och andra bevis som är viktigt för att kunna lämna tillbaks varan. Det är viktigt att läsa köpvillkoren t.ex garanti och försäkringar innan man tecknar något avtal. Det gäller att vara hederlig, lugn och att kontakta säljaren angående ångerrätten i skälig tid.
Som arbetstagare med 4 månaders visstidsanställning, Olles rättigheter är skyddad av LAS. Lagen reglerar kollektivavtal och vad står däri för visstidsanställning. Rekommendation är alltså att läsa vad det som står i kollektivavtal, eftersom det kan finnas andra bestämmelser gällande visstidsanställning. Om Olles arbetsgivare saknas kollektivavtal, så finns det säkert anställningsavtal som innehåller uppgifter om anställning, uppsägning, försäkringar, sjuklön, osv. Arbetsgivaren har en skyldighet att följa anställningsavtalet och vad det som är avtalat. Att företaget befinner sig i kris kan vara en saklig grund att Olle avslutar sitt 4 månaders arbete hos dem. Arbetsgivaren har rätt att informera Olle en månad innan hans anställningstid löper ut. (Om han har varit fastanställd så finns det möjlighet att förhandla hans anställning, försäkringar och sjuklön, särskilt när han är sjukskriven och om hans företag har kollektiv avtal så behöver inte vara ansluten i facket för att kunna förhandla saker med arbetsgivaren.)
Olles skyldigheter som arbetstagare är att följa vad som står i kollektivavtalet eller anställningsavtal. Viktigast att han utför sitt arbete, följa arbetsinstruktioner, lojalitetsplikt, använda skyddsutrustning, iaktta tystnadsplikt och att inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet.
Som medborgare så har Olle rättigheter att få extra hjälp och stöd om man är arbetslös. Om man är under 25 och inskriven på Arbetsförmedlingen i tre månader så kan man få hjälp med att söka jobb, få coaching och få hjälp med praktik och även arbetsmarknadsutbildning. Praktik på en arbetsplats skulle ha varit bra för honom för att pröva och få erfarenheter. Olle har också rätt att få bostadsbidrag. Han måste vara folkbokförd i Sverige för att kunna få rätt till bidraget och som regel så är det hans skyldighet att söka bidrag och ta kontakt med olika myndigheterna.
2. Beskriv vilka handlingsalternativ en regering har för att vända den ekonomiska utvecklingen i Sverige mot bättre tider igen.
Regeringen kan sänka arbetsgivaravgifter på så sätt ökar investeringsviljan samt möjligheten för företagen att behålla personal eller att anställa mer. De kan även sänka skatten för privatpersoner så att de har mer pengar kvar att köpa varor och tjänster för, påstå sätt ökan företagens intäkter och de kan öka produktionen och anställa fler personer. Att få ner arbetslösheten är väldigt viktigt för att ingen väljer jobba svart och inget företag som betalar svart. Regeringen skulle sänka A-kassa och andra fackligaavgifter och liknande. Om man har mer pengar i plånboken så minskar även köpandet av produkter eller tjänster på kredit och avbetalning.
3. Diskutera orsakerna till att en lågkonjunktur kan uppkomma.
En lågkonjunktur kan börja med en krasch av någon bransch. Som verkar i landet exempelvis när företag i en bransch eller exempelvis fastigheter övervärderas. När marknaden inser detta så faller värderingen kraftigt och deras produkter eller tjänster efterfrågas inte i samma utsträckning och detta kan påverka hela konjunkturen i landet med en nedåtgående spiral så att landet hamnar i lågkonjunktur.
4. Analysera sedan slutligen kring vilka lösningsalternativ en liberal respektive socialistisk regering skulle föreslå. Motivera dina slutsatser med stöd i de båda ideologiska teorierna.
Ett liberalt synsätt är att stimulera marknaden med sänkta skatter för företagen, exempelvis att sänka moms för byggbranschen när de arbetar åt privatpersoner. De kan även sänka arbetsgivaravgiften för anställda eller enbart för nyanställda, på detta sätt kan företagen ha kvar anställda och även anställa fler. Båda sätten gör att företagen även kan sänka priserna för kunderna och efterfrågan borde sakta gå uppåt.
För Olle skulle detta öka chansen att få en anställning så att han har möjlighet att betala räkningar och lån.
Samhällets ekonomi skulle först bli mindre men med dessa åtgärder så borde konjunkturen vända snabbare och samhället skulle få tillbaka förlusten. Samhället skulle även få mindre utgifter för stödåtgärder så som socialbidrag till privatpersoner som inte kan försörja sig. Om en privatpersons hamnar med betalningsanmärkningar eller hos kronofogden så blir det svårt för denna att komma tillbaka och bli en bidragande medborgare. För Olle som privatperson så kan det bli väldigt tragiskt om han inte kan betala skulder och hyran. Blir man vräkt och hamnar hos kronofogden så blir det väldigt svårt att hitta en ny bostad även om han så småningom får ett arbete igen.
Med ett socialistiskt angreppssätt så skulle man börja ge stödåtgärder för privatpersonerna genom till exempel höjda bostadsbidrag, högre arbetslöshetsbidrag.
Man skulle även kunna begränsa eller reglera den fria marknaden för snabblån genom hårdare regler för de privata företagen i branschen. Regeringen skulle till och med kunna införa förbud mot snabblån i Sverige
Regeringen skulle även försöka få fram tillfälliga arbeten för de arbetslösa tills konjunkturen vänder. För att stimulera företagen som gör rätt för sig med att betala skatter skulle de kunna införa utökning av rotavdraget och avdrag för andra branscher än byggbranschen. Ovanstående insatser skulle innebära större utgifter för den offentliga ekonomin. Men minska risken för utslagning av personer som senare i livet vara beroende av bidrag.
Ett sätt för att ta igen de ökade utgifterna är att införa högre punktskatter på produkter som inte är nödvändiga för överlevnad eller anses som ej hälsosamma exempel sprit, tobak och socker.
För Olle som privatperson skulle de höjda bidragen kunna innebära att han kan betala räkningar och lån och inte bli vräkt eller hamna hos kronofogden. Olle har nu tid på sig att försöka minska sina utgifter och rida ut lågkonjunkturen så han har möjlighet att få arbete när konjunkturen vänder.
Källförteckningar:
https://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor/Arbetsmarknaden-i-Sverige.aspx (Besökt: 2016-06-06) 2016 av länsstyrelsen Västra Götaland.
Diskutera att det finns möjlighet att förhandla med arbetsgivare, så länge att det finns kollektivavtal. Det poängterats att det avtalet gäller även anställda som är inte i fackförening.
http://arbetsrattsjouren.nu/tag/timanstalld/ (Besökt: 2016-06-07)
Denna källa innehåller uppsägningstid, frågor, timanställd och kollektivavtal. Arbetsjouren ligger bakom denna källa och är uppdaterad den Augusti 6, 2015.
http://www.konsumentverket.se/Vart-arbete/Lagar-och-regler/ (Besökt: 2016-06-08)
Lagar och regler och rättigheter av konsument är specificerade i denna källa. Denna är granskad av konsumentverket den Dec. 8 2015.
https://lagen.nu/2005:59 (Besökt: 2016-06-09)
Denna källa innehåller bestämmelser om konsumentskydd vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Lagen förstärkas konsuments ångerrätt och alla bestämmelser gällande ångerrätten. Ändringarna i denna lag infördes SFS 2014:221 av Justitiedepartementet L2. Denna är även hämtad 2016-02-16 från källa Regeringskansliets rättsdatabaser.
https://www.forsakringskassan.se/myndigheter/kommuner/bostadsformaner/bostadsbidrag (Besökt: 2016-06-10)
Denna källa ger detaljerad information gällande bostadsbidraget. Detta är aktuellt och uppdaterad av försäkringskassan.
http://www.hallakonsument.se/klaga-angra-eller-anmala/vad-lagen-sager/konsumentkoplagen/ (Besökt: 2016-06-06)
Denna källa innehåller information kring konsumentköplagen och även konsuments rättigheter och skyldigheter. Källans innehåll är granskad och uppdaterad av konsumentverket den Dec. 17, 2015.
Förenta Nationer FNs Källkritik
Förenta Nationer (FN) är en internationell organisation med vision att hjälpa alla människor under dess jurisdiktion som är utsätta för omänskliga behandlingar. FN uppstod i Francisco den 24 oktober 1945 efter andraväldskriget och idag har FN 193 medlemmar i hela värden. Huvudprinciperna med FNs ideologi handlar om att rädda människor från kränkningar, våld och krig, att säkerställa en bättre framtid genom att bevara fred och säkerhet, och att främja individers rättigheter och friheter.
Genom FN infördes de 30 artiklar som förklarar om människornas rättigheter som t. ex. att människor är föda fria, får inte hållas slaveri och fängslad, har rätt till liv, frihet, nationalitet, religion, bilda familj, söka asyl, rätt att äga egendom, har rätt till social trygghet, till arbete, vila och fritid, bostad, hälsovård, bra levnadsstandard, utbildning och rätt till socialt och internationellt frihet. Syftet gäller även att skapa ett samhälle, en nation och en värld där lika rättigheter existerar mellan dem fattiga och rika.
Med tanke på FNs stadgar, medlemsländerna har stort ansvar att följa, införa och främja reglerna i deras samhälle. Med dessa uppgifter sätts för alla stater, har FN skapat de 6 huvudorganisationer, som sköter olika och specifika arbetsområden, särskilt när det uppstår kränkningar eller konflikter. Utav dem 6 huvudorganen, så är det generalförsamlingen och säkerhetsrådet som har viktigaste roller i FN.
Generalförsamlingen är den organ som tar hand om olika internationella frågor som t. ex. hur FN ska hjälpa till alla folk i Syrien som är drabbats av inbördeskriget. Denna agerar också som en mötesplats, där alla representanter från olika medlemsländer samlar för att kunna diskutera alla frågor och vilka åtgärder som behövs implementera. Men, problemet med generalförsamlingen är att de kan absolut inte fatta ett beslut, utan har enbart rätt till att göra rekommendationer som kallas resolutioner. Genom resolutioner så vet man vad representanterna kommit gällande lösningar och förhandlingar av konflikter. Alla medlemsländer får resolutioner, men tyvärr så är de inte tvungna att lyda vad som står i det, oavsett om det innebär en moraliskt bindande. Förutom resolutioner, generalsamlingen har hand om internationella konventioner som innebär att medlemsländer som enbart ratificerat eller godkänt konventioner är bundna och tvungna att lyda vad medlemmarna har beslutat.
Säkerhetsrådet, å andra sidan, agerar som slags världspolis, eftersom de ansvarar enbart om att bevara fred och säkerhet i hela världen. I detta fall, blir medlemsländer bindande och tvungna att följa resolutioner under vissa omständigheter. Dessutom existerar en viss regel där förklarar att en resolution kan gå igenom om man har nio ja-röster av femton medlemsländer, varav 5 permanenta som USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland & Kina. Detta system kallas för vetorätt, vilket innebär att medlemmar med många antal röster har rätt att stoppa ett beslut. Vetorätten är alltid debatteras och ifrågasätts av alla medlemmar, därför är det oftast omöjligt för säkerhetsrådet att hantera och agera i olika konflikter.
Sverige, som är icke-permanent medlem vill utveckla sin utrikespolitik och det genom att sitta i säkerhetsrådet. Enligt regering.se i deras artikel som är publicerad den 17 februari 2016, Sverige är den första land som anmälde sig för att bli ett av de icke-permanenta länderna för år 2017-2018. Anledningarna beror på att Sverige vill stärka sin röst i världen, samt breda sin utrikes- och säkerhetspolitik och stärka relationer globalt.
På grund av att FN inte är överstatlig eller inte har överstatliga makter för att kunna bestämma och överskrida regler och beslut i alla medlemsländer, så blir det svårt för FN att ingripa mellan konflikter i andra drabbade länder. För vissa är FN svagt och är långt ifrån EU - som har makt att fatta beslut för alla deras medlemmar.
Men nu har FNs medlemsländer fått hjälp genom den internationella lagen, som innebär en suveränitetsprincip att staterna har ansvar och skyldighet att skydda deras folk från grova brott så som folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. I vissa omständigheter när en befolkning är utsätt för svårt lidande och staterna kan inte hantera situation för att stoppa lidandet, så har FN rätt att hjälp till och agera för att lösa problemet. Statens skyldighet att hindra kränkningar och våld mot mänskligheten är långt ifrån att nå särskilt i dem fattiga områden i andra länder. Genom suveränitetsprincip har FN en möjlighet att agera så att dem som är utsätta för omänskliga handlingar får en bättre framtid.
Källförteckningar och källkritiker:
file:///C:/Users/jfcos_000/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/MVSI7PN4/3-11%20Förenta%20Nationerna.pdf (Besökt: 2016-06-25)
Denna källa innehåller fakta kring Förenta Nationer och allting som har koppling med FN. Den som ligger bakom denna källa är myndighet, det är därför texterna är neutrala och faktabaserade. Källan är bra för att kunna hålla kopplingen till min text. Den visar, för det mesta, samma idéer jag behöver för att kunna skriva en bra uppsats om FNs historia, samt roller av FNs huvudorganisationer i samhället.
http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/generalforsamlingen/ (Besökt: 2016-06-17)
Denna källa som är uppdaterad den 25 juli 2011 av FN-förbundets webbredaktör, och denna handlar allt kring Generalförsamlingen, dess bakgrund och arbetsuppgifter och vem som kan delta i denna organisation. Källan är skriven av FN organisation på ett neutralt och objektivt sätt. En bra källa för att kunna hitta förklaringar om hur generalförsamlingen hanterar konflikter, fatta ett beslut, resolutioner och konventioner. Denna är baserad på fakta.
http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/ (Besökt: 2016-06-13)
Denna källa som är skriven av FN organisation och som är nyligen uppdaterad (12 januari 2016) handlar om Säkerhetsrådet, dess arbetsuppgifter i FN och allt som kring denna organisation. Denna är en bra källa för att kunna hitta förklaringar om hur säkerhetsrådet hanterar konflikter, fatta beslut och införa vetorätten. En neutral och objektiv källa som visar trovärdighet.
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/fred-sakerhet-och-nedrustning/skyldighet-att-skydda/ ((Besökt: 2016-06-15)
Denna källa är skriven av FNs organisation den 15 April 2015 och denna förklarar bakgrunden till skyldigheten att skydda civilbefolkningen, hur den fungerar och vilka åtgärder säkerhetsrådet är vidtagna för att kunna hanterar brott mot mänskligheten. Källan är bra för att hitta mer information som är nödvändig och relaterad på frågan om skyldighet att skydda människor. Denna källa är baserad på fakta och innehållet är förklarat på ett neutralt och objektivt sätt.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-fn/fragor-och-svar-om-sveriges-fn-kandidatur/ (Besökt: 2016-06-24)
Denna källa är skriven av myndighet och är publicerad den 17 februari 2016, som innehåller information om alla frågor och svar kring Sveriges kandidatur i FN. Förklaringen till varför Sverige vill sitta i Säkerhetsrådet för 2017-2018 är väl presenterad i denna källa. Källan förklarar också hur Sverige arbetar med FN idag. Denna är baserad på fakta och innehållet är förklarat på ett neutralt och objektivt sätt.
Genom FN infördes de 30 artiklar som förklarar om människornas rättigheter som t. ex. att människor är föda fria, får inte hållas slaveri och fängslad, har rätt till liv, frihet, nationalitet, religion, bilda familj, söka asyl, rätt att äga egendom, har rätt till social trygghet, till arbete, vila och fritid, bostad, hälsovård, bra levnadsstandard, utbildning och rätt till socialt och internationellt frihet. Syftet gäller även att skapa ett samhälle, en nation och en värld där lika rättigheter existerar mellan dem fattiga och rika.
Med tanke på FNs stadgar, medlemsländerna har stort ansvar att följa, införa och främja reglerna i deras samhälle. Med dessa uppgifter sätts för alla stater, har FN skapat de 6 huvudorganisationer, som sköter olika och specifika arbetsområden, särskilt när det uppstår kränkningar eller konflikter. Utav dem 6 huvudorganen, så är det generalförsamlingen och säkerhetsrådet som har viktigaste roller i FN.
Generalförsamlingen är den organ som tar hand om olika internationella frågor som t. ex. hur FN ska hjälpa till alla folk i Syrien som är drabbats av inbördeskriget. Denna agerar också som en mötesplats, där alla representanter från olika medlemsländer samlar för att kunna diskutera alla frågor och vilka åtgärder som behövs implementera. Men, problemet med generalförsamlingen är att de kan absolut inte fatta ett beslut, utan har enbart rätt till att göra rekommendationer som kallas resolutioner. Genom resolutioner så vet man vad representanterna kommit gällande lösningar och förhandlingar av konflikter. Alla medlemsländer får resolutioner, men tyvärr så är de inte tvungna att lyda vad som står i det, oavsett om det innebär en moraliskt bindande. Förutom resolutioner, generalsamlingen har hand om internationella konventioner som innebär att medlemsländer som enbart ratificerat eller godkänt konventioner är bundna och tvungna att lyda vad medlemmarna har beslutat.
Säkerhetsrådet, å andra sidan, agerar som slags världspolis, eftersom de ansvarar enbart om att bevara fred och säkerhet i hela världen. I detta fall, blir medlemsländer bindande och tvungna att följa resolutioner under vissa omständigheter. Dessutom existerar en viss regel där förklarar att en resolution kan gå igenom om man har nio ja-röster av femton medlemsländer, varav 5 permanenta som USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland & Kina. Detta system kallas för vetorätt, vilket innebär att medlemmar med många antal röster har rätt att stoppa ett beslut. Vetorätten är alltid debatteras och ifrågasätts av alla medlemmar, därför är det oftast omöjligt för säkerhetsrådet att hantera och agera i olika konflikter.
Sverige, som är icke-permanent medlem vill utveckla sin utrikespolitik och det genom att sitta i säkerhetsrådet. Enligt regering.se i deras artikel som är publicerad den 17 februari 2016, Sverige är den första land som anmälde sig för att bli ett av de icke-permanenta länderna för år 2017-2018. Anledningarna beror på att Sverige vill stärka sin röst i världen, samt breda sin utrikes- och säkerhetspolitik och stärka relationer globalt.
På grund av att FN inte är överstatlig eller inte har överstatliga makter för att kunna bestämma och överskrida regler och beslut i alla medlemsländer, så blir det svårt för FN att ingripa mellan konflikter i andra drabbade länder. För vissa är FN svagt och är långt ifrån EU - som har makt att fatta beslut för alla deras medlemmar.
Men nu har FNs medlemsländer fått hjälp genom den internationella lagen, som innebär en suveränitetsprincip att staterna har ansvar och skyldighet att skydda deras folk från grova brott så som folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. I vissa omständigheter när en befolkning är utsätt för svårt lidande och staterna kan inte hantera situation för att stoppa lidandet, så har FN rätt att hjälp till och agera för att lösa problemet. Statens skyldighet att hindra kränkningar och våld mot mänskligheten är långt ifrån att nå särskilt i dem fattiga områden i andra länder. Genom suveränitetsprincip har FN en möjlighet att agera så att dem som är utsätta för omänskliga handlingar får en bättre framtid.
Källförteckningar och källkritiker:
file:///C:/Users/jfcos_000/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/MVSI7PN4/3-11%20Förenta%20Nationerna.pdf (Besökt: 2016-06-25)
Denna källa innehåller fakta kring Förenta Nationer och allting som har koppling med FN. Den som ligger bakom denna källa är myndighet, det är därför texterna är neutrala och faktabaserade. Källan är bra för att kunna hålla kopplingen till min text. Den visar, för det mesta, samma idéer jag behöver för att kunna skriva en bra uppsats om FNs historia, samt roller av FNs huvudorganisationer i samhället.
http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/generalforsamlingen/ (Besökt: 2016-06-17)
Denna källa som är uppdaterad den 25 juli 2011 av FN-förbundets webbredaktör, och denna handlar allt kring Generalförsamlingen, dess bakgrund och arbetsuppgifter och vem som kan delta i denna organisation. Källan är skriven av FN organisation på ett neutralt och objektivt sätt. En bra källa för att kunna hitta förklaringar om hur generalförsamlingen hanterar konflikter, fatta ett beslut, resolutioner och konventioner. Denna är baserad på fakta.
http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/ (Besökt: 2016-06-13)
Denna källa som är skriven av FN organisation och som är nyligen uppdaterad (12 januari 2016) handlar om Säkerhetsrådet, dess arbetsuppgifter i FN och allt som kring denna organisation. Denna är en bra källa för att kunna hitta förklaringar om hur säkerhetsrådet hanterar konflikter, fatta beslut och införa vetorätten. En neutral och objektiv källa som visar trovärdighet.
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/fred-sakerhet-och-nedrustning/skyldighet-att-skydda/ ((Besökt: 2016-06-15)
Denna källa är skriven av FNs organisation den 15 April 2015 och denna förklarar bakgrunden till skyldigheten att skydda civilbefolkningen, hur den fungerar och vilka åtgärder säkerhetsrådet är vidtagna för att kunna hanterar brott mot mänskligheten. Källan är bra för att hitta mer information som är nödvändig och relaterad på frågan om skyldighet att skydda människor. Denna källa är baserad på fakta och innehållet är förklarat på ett neutralt och objektivt sätt.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-och-fn/fragor-och-svar-om-sveriges-fn-kandidatur/ (Besökt: 2016-06-24)
Denna källa är skriven av myndighet och är publicerad den 17 februari 2016, som innehåller information om alla frågor och svar kring Sveriges kandidatur i FN. Förklaringen till varför Sverige vill sitta i Säkerhetsrådet för 2017-2018 är väl presenterad i denna källa. Källan förklarar också hur Sverige arbetar med FN idag. Denna är baserad på fakta och innehållet är förklarat på ett neutralt och objektivt sätt.
Hur är Europeiska Unionen EU uppbyggnad
Europeiska Unionen (EU) är en internationell organisation som består av 28 medlemsländer inom Europa, där alla samarbetar för att svara på olika ekonomiska och politiska frågor. När man fattar ett beslut eller lag så måste gå igenom tre olika organisationer inom EU som kallas EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet. Ministerrådet består av ministrar från EUs medlemsländer.
Rådet är ett av de viktigaste organ som fattar beslut, detta organ och Europaparlamentet måste båda godkänna ett lagförslag för att lagen ska träda i kraft. Deras uppgift är bland annat att diskutera och fatta nya lagar och ändra befintliga, samt att skapa samordning i EUs politik. Ministerrådet kan enbart behandla lagförslag som kommer från kommissionen ej ta egna initiativ till nya lagförslag. De kan dock påverka innehållet i ett lagförslag. Ministerrådet handhar även utrikespolitiken och säkerhetspolitiken för EU och beslutet fattas till största del tillsammans med EUs parlament.
EU-kommissionen är de enda som får föreslå nya lagförslag som sedan behandlas i ministerrådet och parlamentet. Kommissionens uppgifts är att tillvarata medlemsländernas invånares intressen genom att lägga fram lagförslag kring ämnen som medlemsländerna har svårt att genomföra på egen hand i de enskilda medlemmarnas länder. Det kan vara i sådana frågor som spänner sig över flera länder eller att man för bästa genomslag inte kan ha olika lagar kring en fråga. Kommissionen ska även bevaka att EUs lagstiftning efterföljs i medlemsländerna och att de blir korrekt implementerade. Alla avtal för EU på internationell nivå är även kommissionens uppgift att förhandla fram. Beslut eller lagförslag fattas genom att ta in synpunkter från de olika intressegrupperna även kallade lobbyisterna, även EUs medlemsländer tar kommissionen in synpunkter från.
EU-parlamentet består av folkvalda representanter från medlemsländerna. Deras uppgift är att fatta lagar tillsammans med EUs ministerråd. EUs budget är en annan uppgift de fattar beslut om. Parlamentet ska även bevaka så att kommissionen inte missköter det uppdrag de har. Parlamentet kan avsätta kommissionen genom röstning, om de inte sköter sitt uppdrag på ett sätt som de bör. Parlamentet fattar beslut tillsammans med ministerrådet, men i en del frågor så lämnar de enbart yttrande till rådet som sedan fattar beslutet.
Analys av konsekvenser av att EU är organiserat med olika råd eller samlingar som ska tillsammans ska fatta lagar och riktlinjer öar att det tar tid för handling. Detta kan även hindra att det blir bra beslut eller lagar i och med att ett förslag till lag kan ändras på vägen till genomförande. Det demokratiska problemet är att medborgarna i medlemsländerna känner att allt som EU beslutar ligger så långt i från medborgarnas röst att det känns som om de inte representerar medborgarna.
Den svenska demokratiska modellen bygger på representativ demokrati, det vill säga att de som fattar beslut är valda av Svenska folket och ska representera deras åsikter. Svenska folket väljer det parti som ska styra i regeringen. Regeringens funktion motsvarar EUs kommission. Den svenska riksdagen kan man säga motsvarar Ministerrådet tillsammans med Europaparlamentet.
Beslut i Svenska riksdagen sker med öppna röstningar där Svenska folket har insyn och vi kan få veta vad varje representant har röstat. Detta liknar Ministerrådet som har offentliga röstningar. Men i EUs kommission är omröstningarna inte offentliga. Den Svenska riksdagen består av representanter som speglar vad det Svenska folket har röstat om man sedan jämför detta med hur EU parlamentet är grupperat så blir påverkan annorlunda. Även om mandaten är fördelade utifrån hur många röster respektive svenskt parti har fått så är parlamentet organiserat i grupperingar som nye speglar den Svenska fördelningen.
I Sverige är Socialdemokraterna det största partiet medansvar i EU är den moderata/kristdemokratiska grupperingen störst. Så det speglar inte vad Svenska folket har röstat. Detta är ett demokratiskt problem då oavsett vad Svenska folket har röstat och att antalet representanter speglar Svenska folkets röster så blir fördelningen på påverkan inte den samma.
Källförteckning:
http://europa.eu/about-eu/basic-information/about/index_sv.htm, uppdaterad 04 maj 2016 (Besökt: 2016-06-20)
Rådet är ett av de viktigaste organ som fattar beslut, detta organ och Europaparlamentet måste båda godkänna ett lagförslag för att lagen ska träda i kraft. Deras uppgift är bland annat att diskutera och fatta nya lagar och ändra befintliga, samt att skapa samordning i EUs politik. Ministerrådet kan enbart behandla lagförslag som kommer från kommissionen ej ta egna initiativ till nya lagförslag. De kan dock påverka innehållet i ett lagförslag. Ministerrådet handhar även utrikespolitiken och säkerhetspolitiken för EU och beslutet fattas till största del tillsammans med EUs parlament.
EU-kommissionen är de enda som får föreslå nya lagförslag som sedan behandlas i ministerrådet och parlamentet. Kommissionens uppgifts är att tillvarata medlemsländernas invånares intressen genom att lägga fram lagförslag kring ämnen som medlemsländerna har svårt att genomföra på egen hand i de enskilda medlemmarnas länder. Det kan vara i sådana frågor som spänner sig över flera länder eller att man för bästa genomslag inte kan ha olika lagar kring en fråga. Kommissionen ska även bevaka att EUs lagstiftning efterföljs i medlemsländerna och att de blir korrekt implementerade. Alla avtal för EU på internationell nivå är även kommissionens uppgift att förhandla fram. Beslut eller lagförslag fattas genom att ta in synpunkter från de olika intressegrupperna även kallade lobbyisterna, även EUs medlemsländer tar kommissionen in synpunkter från.
EU-parlamentet består av folkvalda representanter från medlemsländerna. Deras uppgift är att fatta lagar tillsammans med EUs ministerråd. EUs budget är en annan uppgift de fattar beslut om. Parlamentet ska även bevaka så att kommissionen inte missköter det uppdrag de har. Parlamentet kan avsätta kommissionen genom röstning, om de inte sköter sitt uppdrag på ett sätt som de bör. Parlamentet fattar beslut tillsammans med ministerrådet, men i en del frågor så lämnar de enbart yttrande till rådet som sedan fattar beslutet.
Analys av konsekvenser av att EU är organiserat med olika råd eller samlingar som ska tillsammans ska fatta lagar och riktlinjer öar att det tar tid för handling. Detta kan även hindra att det blir bra beslut eller lagar i och med att ett förslag till lag kan ändras på vägen till genomförande. Det demokratiska problemet är att medborgarna i medlemsländerna känner att allt som EU beslutar ligger så långt i från medborgarnas röst att det känns som om de inte representerar medborgarna.
Den svenska demokratiska modellen bygger på representativ demokrati, det vill säga att de som fattar beslut är valda av Svenska folket och ska representera deras åsikter. Svenska folket väljer det parti som ska styra i regeringen. Regeringens funktion motsvarar EUs kommission. Den svenska riksdagen kan man säga motsvarar Ministerrådet tillsammans med Europaparlamentet.
Beslut i Svenska riksdagen sker med öppna röstningar där Svenska folket har insyn och vi kan få veta vad varje representant har röstat. Detta liknar Ministerrådet som har offentliga röstningar. Men i EUs kommission är omröstningarna inte offentliga. Den Svenska riksdagen består av representanter som speglar vad det Svenska folket har röstat om man sedan jämför detta med hur EU parlamentet är grupperat så blir påverkan annorlunda. Även om mandaten är fördelade utifrån hur många röster respektive svenskt parti har fått så är parlamentet organiserat i grupperingar som nye speglar den Svenska fördelningen.
I Sverige är Socialdemokraterna det största partiet medansvar i EU är den moderata/kristdemokratiska grupperingen störst. Så det speglar inte vad Svenska folket har röstat. Detta är ett demokratiskt problem då oavsett vad Svenska folket har röstat och att antalet representanter speglar Svenska folkets röster så blir fördelningen på påverkan inte den samma.
Källförteckning:
http://europa.eu/about-eu/basic-information/about/index_sv.htm, uppdaterad 04 maj 2016 (Besökt: 2016-06-20)
För eller mot ett Natomedlemskap?
Mitt val är FÖR ett svenskt medlemskap i NATO.
North Atlantic Treaty Organization (NATO) är en försvarsallians som uppstod efter andravärldskriget 1948. Denna allians består av 28 medlemsländer, varav USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Kanada, som förklarar att ett anfall mot en Nato-medlem betyder ett anfall mot hela Nato-länder. Dock representerar en säkerhetsgaranti för alla medlemmar, ”en för alla, alla för en”. Denna försvarsallians är enormt viktig särskilt för ett litet land. Att vara med i NATO, betyder en stor skydd och trygghet i militär, därför är det allra bäst för Sverige att ansluta sig i NATO.
Enligt Professor Ulf Bjereld på Svenska Dagbladet, svenskarna har en förtroendekris för svenskförsvarsförmåga därför ökar antalet på folk som säger JA till NATO på mätningen SvD-Sifo gjorde år 2013. År 2014 ändrade siffran till motsatsen. Antalet av svenskar som säger NEJ för ett Nato-medlemskap ökade, men det berodde på att veckan innan mätningen så har SvD avslöjade att det fanns ryskt flygbomb som har övat anfall mot Sverige. De internationella spänningarna har så klart orsakat rädslan för svenskar som tycker enbart fröjd och fred.
Förståelsen för svenskarnas långa vana av demokrati och frihet ligger bakom att många visar motstånd till försvarsalliansen. Men detta vana kan snart försvinna med tanke på hur stor invandring sker i detta generösa flyktingland. Just förra året 2015 kom 160 000 asylsökande till Sverige från inbördeskriget i Syrien. Med höga invandringsproblem som Sverige nu står inför, kan påverka Sveriges ekonomi i slutändan. Med situationen av vår nuvarande flyktingpolitik, undrar jag om Sverige i framtid har fortfarande råd att betala för alla militär- och försvarskostnader.
Att vara med i alliansen betyder båda förmån och konsekvenser för alla medlemmar. Konsekvenserna för Sverige t. ex att hjälpa och ställa upp för Ukraina mot den allsmäktiga Ryssland är riskabelt och farligt. Man vill ju inte bli involverad i något krig mot Ryssland och riskera säkerheten av alla under dess jurisdiktion. Men å andra sidan, om det är Sverige som ligger illa mot Ryssland så har vi förmån och stöd från andra stora länder som USA och Tyskland. Hur kan enbart Sverige försvara sitt land? Har Sverige tillräckligt med resurser för militärt försvar? Tyvärr, men Sverige har tydligen inte tillräckligt med resurser för att kunna gå i krig mot andra länder. Löjligt men det kommer bara se ut att folk gör självmordsförsök.
En till analys är att jämföra Sverige med ett barn, där barnet hamnar i något slagsmål. Därefter kommer hela sin familj för att försvara och för att lösa konflikter, förhoppningsvis med diplomati. Utan mellanhand så har barnet troligtvis inte möjlighet att hantera situationen med sin fiende och vice versa, det kommer alltså bara skapas mer konflikt. Med andra ord, familjen betyder NATO-allians som kommer att stödja Sverige om man hamnar i krig mot andra länder. Ett svenskt medlemskap i NATO ger landet mer trygghet, säkerhet och kunskaper för internationella krishanteringen.
Oavsett om det finns krig eller inte, bör man tänka långt förväg för landets säkerhet. Man vet aldrig vad som ska hända, dock är det bäst för Sverige att ha identitet - att den stora och starka försvarsalliansen NATO bakom sig.
Vi kan i närtid se att ett Natomedlemskap förhindrar Ryssland att gå in och starta ett krig mot ett Natoland. Se på Turkiet när de sköt ner att Ryskt militärplan flygplan i november 2015, när det kränkte det Turkiska territoriet enligt Turkiet. En pilot dog, men ändå så gick Ryssland inte in i ett krig mot Turkiet. Denna tillskillnad mot Ukraina där de gick in och tog ön Krim från Ukraina. Det tvekade inte att skjuta de som gjorde motstånd. Om Turkiet inte hade varit medlem i Nato hade Ryssland med stor sannolikhet bombat delar av Turkiet, men de nöjde sig med att protestera mot Turkiet. Men detta argument så tyder på att Sverige skulle klara sig bättre med ett medlemskap i Nato för att slippa att Ryssland går in och tar Hela eller delar av Sverige.
Motståndarna till Nato hävdar att vid ett medlemskap i Nato skulle spänningarna öka, detta kan vi bara se i tidningarna att detta argument inte håller. Vi blir kränkta av Ryssland hela tiden utan ett medlemskap i Nato.
Med de förutsättning som Sverige har militärt så kommer vi bara att få stå och titta på när Ryssland tar över stad efter stad utan att Svensk militär kan göra något åt det om vi inte snabbt går med i Nato. Sverige med dess nuvarande utrikesminister håller en ganska hög svansföring och kritiserar Ryssland men kan ej backa upp det militärt om Ryssland skulle få för sig att sätta punkt på kritiken. Om vi ska kunna få länder så som Ryssland att lyssna på oss måste vi ha militär uppbackning om vi ska tas på allvar. Så med Nato i ryggen skulle vi verkligen få något att säga till om i världspolitiken tillskillnad mot nu när vi inte tas på allvar för Ryssland vet vad Sveriges ÖB Sverker Göranson sa om hur Sveriges försvarsförmåga ser ut, ”vi kan enbart försvara ett begränsat område vid ett anfall, därefter måste Sverige ha hjälp utifrån” enligt SvD.
Detta oroar mig när Sveriges Överbefälhavare som verkligen är insatt i Sveriges militära förmåga uttalar sig på ett sätt som man enbart kan tolka som ett rop på hjälp. Enligt mig så är den snabbaste vägen till hjälp ett medlemskap i Nato. Det andra alternativet är att dra ner på välfärden eller att dra ner på välfärden och pumpa in pengar i försvaret, då har vi kanske försvarsförmåga om 10-20 år. Så det andra alternativet är egentligen inte ett bra alternativ.
Källförteckningar:
Holmström, Mikael, Svenskars Nato-motstånd ökar, Svenska Dagbladet,
http://www.svd.se/svenskars-nato-motstand-okar/om/sverige, publicerad 4 mars 2014 (Besökt: 2016-06-22)
http://www.svd.se/bara-ett-omrade-kan-forsvaras (Besökt: 2016-06-30)
Melin, Erik, Ryskt stridflygplan nedskjutet av Turkiet, Aftonbladet,
http://www.aftonbladet.se/nyheter/utrikes/article21820229.ab, 2015-11-21 (Besökt: 2016-06-29)
NATO-redaktör, North Atlantic Treaty Organization NATO,
Prawitz, Jan, Om Sverige går med i Nato, UI-Bloggen,
http://www.ui.se/blog/uibloggen/2011/10/31/om-sverige-gar-med-i-nato.aspx, 2011-10-31 (Besökt: 2016-06-23)
North Atlantic Treaty Organization (NATO) är en försvarsallians som uppstod efter andravärldskriget 1948. Denna allians består av 28 medlemsländer, varav USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Kanada, som förklarar att ett anfall mot en Nato-medlem betyder ett anfall mot hela Nato-länder. Dock representerar en säkerhetsgaranti för alla medlemmar, ”en för alla, alla för en”. Denna försvarsallians är enormt viktig särskilt för ett litet land. Att vara med i NATO, betyder en stor skydd och trygghet i militär, därför är det allra bäst för Sverige att ansluta sig i NATO.
Enligt Professor Ulf Bjereld på Svenska Dagbladet, svenskarna har en förtroendekris för svenskförsvarsförmåga därför ökar antalet på folk som säger JA till NATO på mätningen SvD-Sifo gjorde år 2013. År 2014 ändrade siffran till motsatsen. Antalet av svenskar som säger NEJ för ett Nato-medlemskap ökade, men det berodde på att veckan innan mätningen så har SvD avslöjade att det fanns ryskt flygbomb som har övat anfall mot Sverige. De internationella spänningarna har så klart orsakat rädslan för svenskar som tycker enbart fröjd och fred.
Förståelsen för svenskarnas långa vana av demokrati och frihet ligger bakom att många visar motstånd till försvarsalliansen. Men detta vana kan snart försvinna med tanke på hur stor invandring sker i detta generösa flyktingland. Just förra året 2015 kom 160 000 asylsökande till Sverige från inbördeskriget i Syrien. Med höga invandringsproblem som Sverige nu står inför, kan påverka Sveriges ekonomi i slutändan. Med situationen av vår nuvarande flyktingpolitik, undrar jag om Sverige i framtid har fortfarande råd att betala för alla militär- och försvarskostnader.
Att vara med i alliansen betyder båda förmån och konsekvenser för alla medlemmar. Konsekvenserna för Sverige t. ex att hjälpa och ställa upp för Ukraina mot den allsmäktiga Ryssland är riskabelt och farligt. Man vill ju inte bli involverad i något krig mot Ryssland och riskera säkerheten av alla under dess jurisdiktion. Men å andra sidan, om det är Sverige som ligger illa mot Ryssland så har vi förmån och stöd från andra stora länder som USA och Tyskland. Hur kan enbart Sverige försvara sitt land? Har Sverige tillräckligt med resurser för militärt försvar? Tyvärr, men Sverige har tydligen inte tillräckligt med resurser för att kunna gå i krig mot andra länder. Löjligt men det kommer bara se ut att folk gör självmordsförsök.
En till analys är att jämföra Sverige med ett barn, där barnet hamnar i något slagsmål. Därefter kommer hela sin familj för att försvara och för att lösa konflikter, förhoppningsvis med diplomati. Utan mellanhand så har barnet troligtvis inte möjlighet att hantera situationen med sin fiende och vice versa, det kommer alltså bara skapas mer konflikt. Med andra ord, familjen betyder NATO-allians som kommer att stödja Sverige om man hamnar i krig mot andra länder. Ett svenskt medlemskap i NATO ger landet mer trygghet, säkerhet och kunskaper för internationella krishanteringen.
Oavsett om det finns krig eller inte, bör man tänka långt förväg för landets säkerhet. Man vet aldrig vad som ska hända, dock är det bäst för Sverige att ha identitet - att den stora och starka försvarsalliansen NATO bakom sig.
Vi kan i närtid se att ett Natomedlemskap förhindrar Ryssland att gå in och starta ett krig mot ett Natoland. Se på Turkiet när de sköt ner att Ryskt militärplan flygplan i november 2015, när det kränkte det Turkiska territoriet enligt Turkiet. En pilot dog, men ändå så gick Ryssland inte in i ett krig mot Turkiet. Denna tillskillnad mot Ukraina där de gick in och tog ön Krim från Ukraina. Det tvekade inte att skjuta de som gjorde motstånd. Om Turkiet inte hade varit medlem i Nato hade Ryssland med stor sannolikhet bombat delar av Turkiet, men de nöjde sig med att protestera mot Turkiet. Men detta argument så tyder på att Sverige skulle klara sig bättre med ett medlemskap i Nato för att slippa att Ryssland går in och tar Hela eller delar av Sverige.
Motståndarna till Nato hävdar att vid ett medlemskap i Nato skulle spänningarna öka, detta kan vi bara se i tidningarna att detta argument inte håller. Vi blir kränkta av Ryssland hela tiden utan ett medlemskap i Nato.
Med de förutsättning som Sverige har militärt så kommer vi bara att få stå och titta på när Ryssland tar över stad efter stad utan att Svensk militär kan göra något åt det om vi inte snabbt går med i Nato. Sverige med dess nuvarande utrikesminister håller en ganska hög svansföring och kritiserar Ryssland men kan ej backa upp det militärt om Ryssland skulle få för sig att sätta punkt på kritiken. Om vi ska kunna få länder så som Ryssland att lyssna på oss måste vi ha militär uppbackning om vi ska tas på allvar. Så med Nato i ryggen skulle vi verkligen få något att säga till om i världspolitiken tillskillnad mot nu när vi inte tas på allvar för Ryssland vet vad Sveriges ÖB Sverker Göranson sa om hur Sveriges försvarsförmåga ser ut, ”vi kan enbart försvara ett begränsat område vid ett anfall, därefter måste Sverige ha hjälp utifrån” enligt SvD.
Detta oroar mig när Sveriges Överbefälhavare som verkligen är insatt i Sveriges militära förmåga uttalar sig på ett sätt som man enbart kan tolka som ett rop på hjälp. Enligt mig så är den snabbaste vägen till hjälp ett medlemskap i Nato. Det andra alternativet är att dra ner på välfärden eller att dra ner på välfärden och pumpa in pengar i försvaret, då har vi kanske försvarsförmåga om 10-20 år. Så det andra alternativet är egentligen inte ett bra alternativ.
Källförteckningar:
Holmström, Mikael, Svenskars Nato-motstånd ökar, Svenska Dagbladet,
http://www.svd.se/svenskars-nato-motstand-okar/om/sverige, publicerad 4 mars 2014 (Besökt: 2016-06-22)
http://www.svd.se/bara-ett-omrade-kan-forsvaras (Besökt: 2016-06-30)
Melin, Erik, Ryskt stridflygplan nedskjutet av Turkiet, Aftonbladet,
http://www.aftonbladet.se/nyheter/utrikes/article21820229.ab, 2015-11-21 (Besökt: 2016-06-29)
NATO-redaktör, North Atlantic Treaty Organization NATO,
Prawitz, Jan, Om Sverige går med i Nato, UI-Bloggen,
http://www.ui.se/blog/uibloggen/2011/10/31/om-sverige-gar-med-i-nato.aspx, 2011-10-31 (Besökt: 2016-06-23)
Vad är Lagen om Anställningsskydd LAS 1982
LAS eller Lagen om Anställningsskydd är en viktig lag inom arbetsmarknaden som skyddar arbetstagare när det gäller avsked och uppsägning. Genom ett skriftligt avtal som kallas kollektiv avtal, reglerar löner och övriga anställningsvillkor för arbetstagare. En förhandlingsprocess eller kollektiva förhandlingar sker för att kunna uppnå överenskommelse i avtalet. De viktiga saker i LAS är att man inte får säga upp en anställd utan saklig grund, som t.ex. arbetsbrist eller av personliga skäl, som att man misskött arbetet på något vis och om man vill säga upp en anställd av personliga skäl, finns även rekommendationer i LAS om att detta endast ska göras efter att en omplaceringsutredning, samt eventuellt även omplaceringsförsök, gjorts. Om den anställde lider av en sjukdom som gör det svårt att utföra arbetsuppgifterna, ska rehabilitering försökas innan uppsägning.
Genom LAS får anställda en större trygghet ju längre man har varit anställd. Det tar bort den största oron för alla anställda, särskilt de äldre anställda som har ibland svårt att konkurrera i arbetsmarknaden. Genom kollektivavtal så har anställda kunskaper om deras skyldigheter samt rättigheter och ibland så har man också förmåner. Att ha den tryggheten och rättvis på arbetsplatsen oavsett kön, ålder, utbildning eller etnicitet, gör anställda att trivas och jobbar effektivt och produktivt. Men så klart, en individs framgång ligger inte bara på hur bra företaget är, dock ligger det också på hur individ sköter sig och följer reglerna sätts av företaget. Det kräver insatser från både arbetstagare och arbetsgivare.
Om företag ska säga upp anställda måste de säga upp de med kortast anställningstid först (Sist In, Först Ut). LAS skyddar även företaget från övriga kostnader, skadestånd eller böter om dem blev dömd att inte ha följt reglerna. En gladare anställd som trivs på jobbet är produktiv och effektiv. Detta bidrar till företagets framgång.
LAS påverkar företag och samhällsekonomi för att de vågar inte anställa så många de behöver för att det är svårt att sparka dem och det leder att det bli fler arbetslösa. Hade det blir lättare att sparka anställda så hade företagen anställt fler. När företaget går bra så är det enklare för dem att sparka dem när det går dåligt. Det hade påverkat samhället positivt för det hade blivit större köpkraft i samhället om det är många som är anställda än arbetslösa.
Källförteckningar:
Lars-Olof Karlsson, Arena 123, Kapitel 12: Arbetsmarknad och näringsliv - Lagstiftning
https://gleerupsportal.se//gbook/v3/?id=40&contentid=183311&anchorid=link_53cd15390123b (Besökt: 2016-06-02/06)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lagen_om_anst%C3%A4llningsskydd (Besökt: 2016-06-02)
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-198280-om-anstallningsskydd_sfs-1982-80 (Besökt: 2016-06-03)
Genom LAS får anställda en större trygghet ju längre man har varit anställd. Det tar bort den största oron för alla anställda, särskilt de äldre anställda som har ibland svårt att konkurrera i arbetsmarknaden. Genom kollektivavtal så har anställda kunskaper om deras skyldigheter samt rättigheter och ibland så har man också förmåner. Att ha den tryggheten och rättvis på arbetsplatsen oavsett kön, ålder, utbildning eller etnicitet, gör anställda att trivas och jobbar effektivt och produktivt. Men så klart, en individs framgång ligger inte bara på hur bra företaget är, dock ligger det också på hur individ sköter sig och följer reglerna sätts av företaget. Det kräver insatser från både arbetstagare och arbetsgivare.
Om företag ska säga upp anställda måste de säga upp de med kortast anställningstid först (Sist In, Först Ut). LAS skyddar även företaget från övriga kostnader, skadestånd eller böter om dem blev dömd att inte ha följt reglerna. En gladare anställd som trivs på jobbet är produktiv och effektiv. Detta bidrar till företagets framgång.
LAS påverkar företag och samhällsekonomi för att de vågar inte anställa så många de behöver för att det är svårt att sparka dem och det leder att det bli fler arbetslösa. Hade det blir lättare att sparka anställda så hade företagen anställt fler. När företaget går bra så är det enklare för dem att sparka dem när det går dåligt. Det hade påverkat samhället positivt för det hade blivit större köpkraft i samhället om det är många som är anställda än arbetslösa.
Källförteckningar:
Lars-Olof Karlsson, Arena 123, Kapitel 12: Arbetsmarknad och näringsliv - Lagstiftning
https://gleerupsportal.se//gbook/v3/?id=40&contentid=183311&anchorid=link_53cd15390123b (Besökt: 2016-06-02/06)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lagen_om_anst%C3%A4llningsskydd (Besökt: 2016-06-02)
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-198280-om-anstallningsskydd_sfs-1982-80 (Besökt: 2016-06-03)
EU behöver bli mer demokratiskt
Huvudbudskapet av denna artikel, ” EU behöver bli mer demokratiskt” som är skrivit av Sven Dahl en 5:e november 2012, handlar om demokrati och dess påverkan till alla EU-medborgare och EU-medlemsländer i samband till nuvarande politiska problem och aktuella ekonomiska frågor. Budskapet framställer således bilden av alla EU-medlemsländer särskilt Sverige som har funderingar av hur samhället och politiken ska se ut om EU blir mer demokratiskt.
Textens innehåll visar att EU-medborgare som är dagligen påverkad av EU-konstitutioner har inget val, begränsad av EU-regler och skyldig att följa reglerna sätts för alla EU-medborgare.
Inom EU, röstar medborgare snarare på ideologi än vad politikerna står för, vilket gör att när de genomför sin politik, kan det vara främmande och kostsamt för dem. Det är alltså politiska grupperingar som får genom sina beslut genom att öppna förhandlingar. Detta gör att det är komplicerat och svårt att implementera beslut på nationella och internationella nivån.
Argument som skribenten påpekar är att förklara bristen på demokrati, som faktiskt är besvärligare och som gör att medborgarna inte kan påverka något när det gäller de stora ekonomiska frågorna och vart deras skattepengar går till. Det som yttra sig är att medborgarna känner sig maktlösa inför konstiga beslut som t.ex. flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg.
Helhetsbilden av hela artikeln uppfattar jag som väldigt ensidig, konservativ och kortfattad. Men, det kan vara författarens syfte för att framställa intresse till läsaren och på något sätt får igenom sin ståndpunkt mot EU i sin artikel. I texten hittar man den logostypen av argument i det fjärde och sista stycket; ”Men i dag handlar EU om hur vi vill att samhället ska se ut, och då finns det inget större europeiskt intresse.” och ” Det enda som hindrar en sådan utveckling är, menar Hix, de europeiska politikerna.” Dessa texter beskrivs argument som förstärker hur EU-regler hindrar ett mer öppet och mer demokratisk samhälle. Han argumenterar sin ståndpunkt kring EU och de dåliga beslut som EU-parlamentet som t.ex. flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg. Flyttcirkusen är en faktapåstående som är också en logostyp av argument, där skribenten kan lätt förklara sin sida gällande aktuella frågor inom EU.
Konsekvenserna med logos argument är att beskrivaren har tendens att bli ensidig och orationell, på så sätt att han fokuserar på att ta upp mer och mer argument som förstärker hans tro. Risken är att skribenten tar upp andra oviktiga delen som rörs långt ifrån EU och demokrati. Som läsare, blir man osäker och svårare att tro på textens trovärdighet. I detta argument så hittar man luckor i resonemanget som man har skulle tagit upp t. ex. mer fakta och information inom allmänna EU-frågor. Dessutom så har man kanske som skribenten förklarat varför EU behöver bli mer demokratiskt.
Den andra typen av argument som kallas pathos framförs under den femte paragrafen. ”Men detta avspeglas i alldeles för liten utsträckning i hur EU:s institutioner fungerar. Inte undra på att det finns en utbredd misstro gentemot EU när vi gång på gång tvingas ställa oss frågan hur det egentligen gått till när ett viktigt beslut fattats. ” Den specifika texten om ”en utbredd misstro gentemot EU” kan väcka oro och rädslan hos läsaren. Texten beskrivs hur EU-politik kan vara så otydlig och vilseleda. Antingen är det på grund av ett brett utbud av information som inte korrekt sprids eller att det finns brist på EU-regeringssida att det uppstår olika uppfattningar hos EU-medborgarna. I den här typen av pathos-argument så har skribenten tagit upp andra känslomässiga uttryck, ”EU är bra”, ”inte ens behöva vara svårt”, ”är faktiskt betydligt besvärligare” och ”att göra EU mer öppet”.
Konsekvenserna med såna pathos argument är att skribenten kan vara mer personlig och subjektiv. Risken för att använda känslomässiga uttryck är textens äkthet och trovärdighet minskar. Argumentering av pathostyp är också hållbara. Skribenten har lyckats förmedla känslan från början till slutet av sin artikel. I sin text, där han skrev att svenska politikerna vill göra EU mer öppet är också en pathos exempel, men där riskerar han att vara orättvis. Som en bra skribent så ska man alltid tänka att alla människor har olika synpunkter om EU. Den lucka i resonemanget som skribenten skulle ha tagit upp i detta argument skulle vara om, att medborgarna får insyn i beslut och handlingar precis som vi har i den svenska offentlighetsprincipen – ett bra argument som visar EU kan bli mer demokratiskt så som Sverige är.
Källförteckning och källkritik:
Dahl, Sven, EU behöver bli mer demokratiskt, Sundsvall tidning, http://www.st.nu/opinion/eu-behover-bli-mer-demokratiskt, 5 november 2012 (Besökt: 2016-06-25)
Denna artikel som skriven av Sven Dahl visar argument om hur EU-länder kommer se ut med demokrati i samhället. Texten är hämtad från Sundsvall tidning och det förklarar att skribenten skrevs denna artikel på sitt eget sätt. Texten är troligtvis baserad på skribentens privata uppfattningar och lite om de allmänna tyckande om dessa frågor. Källan har omedvetet tendens att bli ensidig och känslomässig.
Textens innehåll visar att EU-medborgare som är dagligen påverkad av EU-konstitutioner har inget val, begränsad av EU-regler och skyldig att följa reglerna sätts för alla EU-medborgare.
Inom EU, röstar medborgare snarare på ideologi än vad politikerna står för, vilket gör att när de genomför sin politik, kan det vara främmande och kostsamt för dem. Det är alltså politiska grupperingar som får genom sina beslut genom att öppna förhandlingar. Detta gör att det är komplicerat och svårt att implementera beslut på nationella och internationella nivån.
Argument som skribenten påpekar är att förklara bristen på demokrati, som faktiskt är besvärligare och som gör att medborgarna inte kan påverka något när det gäller de stora ekonomiska frågorna och vart deras skattepengar går till. Det som yttra sig är att medborgarna känner sig maktlösa inför konstiga beslut som t.ex. flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg.
Helhetsbilden av hela artikeln uppfattar jag som väldigt ensidig, konservativ och kortfattad. Men, det kan vara författarens syfte för att framställa intresse till läsaren och på något sätt får igenom sin ståndpunkt mot EU i sin artikel. I texten hittar man den logostypen av argument i det fjärde och sista stycket; ”Men i dag handlar EU om hur vi vill att samhället ska se ut, och då finns det inget större europeiskt intresse.” och ” Det enda som hindrar en sådan utveckling är, menar Hix, de europeiska politikerna.” Dessa texter beskrivs argument som förstärker hur EU-regler hindrar ett mer öppet och mer demokratisk samhälle. Han argumenterar sin ståndpunkt kring EU och de dåliga beslut som EU-parlamentet som t.ex. flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg. Flyttcirkusen är en faktapåstående som är också en logostyp av argument, där skribenten kan lätt förklara sin sida gällande aktuella frågor inom EU.
Konsekvenserna med logos argument är att beskrivaren har tendens att bli ensidig och orationell, på så sätt att han fokuserar på att ta upp mer och mer argument som förstärker hans tro. Risken är att skribenten tar upp andra oviktiga delen som rörs långt ifrån EU och demokrati. Som läsare, blir man osäker och svårare att tro på textens trovärdighet. I detta argument så hittar man luckor i resonemanget som man har skulle tagit upp t. ex. mer fakta och information inom allmänna EU-frågor. Dessutom så har man kanske som skribenten förklarat varför EU behöver bli mer demokratiskt.
Den andra typen av argument som kallas pathos framförs under den femte paragrafen. ”Men detta avspeglas i alldeles för liten utsträckning i hur EU:s institutioner fungerar. Inte undra på att det finns en utbredd misstro gentemot EU när vi gång på gång tvingas ställa oss frågan hur det egentligen gått till när ett viktigt beslut fattats. ” Den specifika texten om ”en utbredd misstro gentemot EU” kan väcka oro och rädslan hos läsaren. Texten beskrivs hur EU-politik kan vara så otydlig och vilseleda. Antingen är det på grund av ett brett utbud av information som inte korrekt sprids eller att det finns brist på EU-regeringssida att det uppstår olika uppfattningar hos EU-medborgarna. I den här typen av pathos-argument så har skribenten tagit upp andra känslomässiga uttryck, ”EU är bra”, ”inte ens behöva vara svårt”, ”är faktiskt betydligt besvärligare” och ”att göra EU mer öppet”.
Konsekvenserna med såna pathos argument är att skribenten kan vara mer personlig och subjektiv. Risken för att använda känslomässiga uttryck är textens äkthet och trovärdighet minskar. Argumentering av pathostyp är också hållbara. Skribenten har lyckats förmedla känslan från början till slutet av sin artikel. I sin text, där han skrev att svenska politikerna vill göra EU mer öppet är också en pathos exempel, men där riskerar han att vara orättvis. Som en bra skribent så ska man alltid tänka att alla människor har olika synpunkter om EU. Den lucka i resonemanget som skribenten skulle ha tagit upp i detta argument skulle vara om, att medborgarna får insyn i beslut och handlingar precis som vi har i den svenska offentlighetsprincipen – ett bra argument som visar EU kan bli mer demokratiskt så som Sverige är.
Källförteckning och källkritik:
Dahl, Sven, EU behöver bli mer demokratiskt, Sundsvall tidning, http://www.st.nu/opinion/eu-behover-bli-mer-demokratiskt, 5 november 2012 (Besökt: 2016-06-25)
Denna artikel som skriven av Sven Dahl visar argument om hur EU-länder kommer se ut med demokrati i samhället. Texten är hämtad från Sundsvall tidning och det förklarar att skribenten skrevs denna artikel på sitt eget sätt. Texten är troligtvis baserad på skribentens privata uppfattningar och lite om de allmänna tyckande om dessa frågor. Källan har omedvetet tendens att bli ensidig och känslomässig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)