Principen av mänskliga rättigheten är väldigt omfattande och väldigt gammal. Förr i tiden, även under Kristendomstid uppstod olika slags av konflikter och krig. De judiska som ville ha frihet från Romarriket speglades redan behovet av att bli behandlad med likvärdighet och rättvis. Sedan dess har kränkningarna av mänskliga rättigheter är alltför värre. Under historiens gång bildades även många grupper och organisationer för att hjälpa och strida gentemot individers rättigheter. Trotts den Grekiska naturrätten – där alla människor skall ha vissa rättigheter, försättes kränkningarna i hela värden.
Under 1700 talet utvecklades dock idéerna för de mänskliga rättigheterna i Frankrike, Storbritannien och USA, men de extrema kaosen, oändliga striden i grupper eller nationer och individers starka reaktioner och revolutioner har redan gått för långt och slutade till skräckinjagande andravärldskrig mellan 1939-1945. Detta krig har kostat omkring 55-60 miljoner människoliv i vår historia. Efter en lång period av ångest, våld och dödskamp uppstod Förenta Nationer (FN) för att hjälpa människor i svårt situationer och ge hopp för en bättre framtid. I slutskedet av andravärldskriget år 1948 antogs FN en deklaration om mänskliga rättigheter. Denna är utgångspunkt till FNs ”30 artiklar” för att hjälpa, skydda och främja individers friheter och rättigheter i 193 medlemsländer i hela världen.
Utav de 30 förklaringar att skydda individers rättigheter, de 1-21 artiklarna består av negativa rättigheter (klassiska rättigheter) som förklarar att människor är föda fria, lika i värde och inför lagen, ingen får hållas slaveri och fängslad, alla har rätt till liv, frihet, nationalitet, religion, bilda familj, söka asyl och har rätt att äga egendom. Skyldigheten innebär att ingen får döda, tortera, hindra, stjäla och kränka andra människor. Medan de 22-30 artiklarna består av positiva rättigheter (välfärdsrättigheter) som förklarar således att människor har rätt till social trygghet, till arbete, vila och fritid, bostad, hälsovård, bra levnadsstandard, utbildning, socialt och internationellt frihet.
Att ställa länder och individer inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna kan vara problematik. I de fattiga länderna så är kränkningarna stort men möjligheten för staten att hindra konflikterna är väldigt liten. Många är utsätta för omänskliga handlingar, men det som får hjälp beror på individers levnadsstandard. De som är rika är mest prioriterade och välbehandlade och välfärdsrätten är borta för de fattiga.
Med detta kan jag inte föreställa mig hur livet är för dem fattiga, särskilt för dem som drabbats av inbördeskrig i Syrien sedan 2011. I detta läge så har FN jobbat hårt för att kunna ge humanitärt stöd till Syrianska folket. I detta läge, så har även Sverige hjälp till med att ta emot 160 000 asylsökande förra året, men problemet om välfärd har uppstått nu i Sverige. Ju mer asyl vi tar emot, desto fler problem får välfärd för både svensk medborgare och asylsökande. Alla bör ha rätt till välfärd annars är det brott mot mänskliga rättigheter.
Kunskapen av mänskliga rättigheter och statens skyldigheter mot dess folk är viktigt för oss att lära. Det är inte bara staten som har skyldighet att hindra kränkningar av ens rättighet. Det är således individers skyldighet att vara uppmärksamma, känsliga och veta vad som är mänskligt eller inte.
Människorna är skyldiga att göra gott, agera normalt och rättvis, och ha rätt beteende. Viktigast är att lära gränsen mellan rättighet och frihet. Att tillfredsställa behovet, att ha livsglädje, att sträva efter lyckan och följa sin dröm betyder frihet, men omedveten så friheten kränks på olika sätt som t. ex. att vi inte har jobb, ingen mat, ingen bostad, ingen utbildning och ingen trygghet i livet. Genom undervisning och utbildning som främjar respekt för människors frihet och rättighet, kan både nationer och dess folk lyckas eliminera brott mot de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att utbilda alla människor.
Trots strävan och viljan av FN-medlemsstater för mänskliga rättighet, frihet, rättvis och jämställdhet i hela världen, så är det svårt att ställa individer och stater till svars för brott mot mänskligheten. Detta är på grund av att beslutet går igenom en lång process och behöver gå genom FNs 5 huvudorgan, dessutom existerar vetorätten för de 5 medlemsländerna, som kan stoppa ett beslut om man har nio ja-röster. Allt detta gör att säkerhetsrådet inte kan fatta snabbare beslut.
Det är tyvärr komplicerat för FN att kunna agera snabbare mot förstörare av mänskliga rättigheter i hela FN-länder, utan att ligga sig i mitten av andra sektorer och nationer. Att bredda FNs konventioner för att bestämma och genomföra lag som en överstatlig organisation bör vara givande för folk och länder som behöver omedelbar hjälp. Med detta så kommer folk och nationer gynnas av FNs mål för mänskliga rättigheter.
Källförteckningar:
FN-förbundet webbredaktör, De mänskliga rättigheternas historia,
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/de-manskliga-rattigheternas-historia/, uppdaterad 12 januari 2016 (Besökt: 2016-06-17)
FN-förbundet webbredaktör, Säkerhetsrådet,
http://www.fn.se/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/, uppdaterad 15 april 2015 (Besökt: 2016-06-18)
UNRIC Brussels, Allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna,
file:///C:/Users/jfcos_000/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/U09RVDL3/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf, publicerad 2008 (Besökt: 2016-06-20)
Tack snälla,du är bäst.
SvaraRadera