Text 1:
Odhner, Claes Theodor (1912) Lärobok i Fäderneslandets historia för realskolan, Stockholm: Norstedt.
Källan beskriver Gustav Vasa med positiva anlag och nämner mycket få negativa saker om han. Källan nämner dock i få ordalag ett par negativa egenskaper Gustav Vasa hade. Ett exempel på hur författaren beskriver Gustav Vasa i positiva ordalag är hur Gustav var den konung som gjort mest för Sverige än någon annan konung. Ett annat exempel är hur bra han var på att sköta rikets affärer så att det blev ordning och reda samt sparsamhet.
Källans svaghet är att Gustav beskrivs i så positiva ordalag inom många områden att man får känslan av att författaren utelämnar mycket av Gustav Vasas negativa sidor i hans ämbete eller som person.
Text 2
Kursboken Perspektiv på historien Plus på s. 156-161
Författaren av denna text går mer djupgående in på hur Gustav Vasa tog makten och hur han ökade sin och kronans makt. Man får en bild av att Gustav Vasa gjorde allt för att bli envåldshärskare. Källan har ett mer objektivt beskrivningssätt och utelämnar inte Gustav Vasas sämre sidor, vilken man i vissa delar av texten får en negativ bild av Gustav Vasa.
Källan beskriver Gustav Vasa och hans sätt att få makten och hur han bedrev den utan lägga värderingar i texten. Ett exempel på hur författaren beskriver Gustav Vasa utan värdering är hur han införde skattereformen. I detalj beskriver källan hur skatten omfördelades från att varje härad gemensamt betalade skatt och tillsammans fick bestämma hur den fördelades till att det blev vad varje person ägde som avgjorde vad den skulle betala. Källan beskriver även i detalj hur fogdarna skötte skatteinbetalningen och att Gustav Vasahela tiden hade koll på detta.
Källans styrka är att författaren går ner på detaljer i sitt berättande så man får känslan att hen var där och dokumenterade händelserna.
Källor:
Ringbom, Nina. Gustav I Eriksson Vasa. Uppdaterad 2007-11-23. http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=217, (Hämtad 2016-12-27)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar