Förklaringsmodeller om Sveriges Industriella Revolution

Vilka förklaringsmodeller kan man se i ditt svar? (Aktör, struktur, materialism och idealism.

 

SVAR: De förklaringsmodellerna som jag använde i mitt svar är STRUKTUR och IDEALISM.

Motivera (förklara varför) du anser att det är just denna/dessa förklaringsmodeller som du använt i ditt svar om industriella revolutionen.

SVAR: Med strukturperspektiv förklarade jag de faktorer eller orsaker hur den svenska industrialiseringen tog fart, hur jordbruket utvecklades till industriella revolution. Dessutom förklarade jag vilka förändringar som skedde under industrialiseringens tid.

Med idealistiskperspektiv förklarade jag i mitt svar varföridéerna bakom olika orsaker till industrialisering t.ex. ångmaskin, spinnmaskin och symaskin och järnväg är viktiga. Dessutom förklarade jag resultatet och vilka förändringar har industriella revolution skapat för människors liv och för samhället.

Jämför olika tolkningar som kan göras av industriella revolutionen, välj en tolkning och motivera varför just denna tolkning "bäst" förklarar industriella revolutionen.

SVAR: För att kunna förklara en bra historia av industriella revolution, så behöver man hjälp av de fyra olika tolkningar för att kunna analysera dem ordentligt. De fyra tolkningar som visar olika perspektiv är aktör, struktur, idealism och materialism. 

Utav de fyra perspektiv så tycker jag att det är strukturperspektiv som är den bästa tolkning som förklarar industriella revolutionen eftersom denna förklarade hur jordbruket utvecklades och vilka orsaker eller faktorer som ligger bakom industrialiseringen. 

Det är bättre att förklara händelser genom strukturella perspektivet än aktörsperspektiv, eftersom historian har fokuserade inte mycket om individuella handlingar och drivkrafter för att industrialiseringen ska gå framåt. Ett exempel av aktörsperspektiv handlar om filosofen Karl Marx som uppmärksammade arbetsklassens situation under 1800-talet och formulerade marxismen.

Idealismen, å andra sidan, handlar mest om idéerna bakom förändringar som industriella revolution har påverkat människors liv och samhälle. Dessutom, så tycker jag att det inte så viktigt med det sista perspektivet – materialismen. Det materialiska förklaringsmodell handlar t.ex. om den sociala och ekonomiska orsaker till varför industrialiseringen tog fart. För mig, är de socioekonomiska orsaker är inte den viktigaste i industriella revolution.

 

Följder utifrån olika perspektiv: 

• Vilka följder fick industrialiseringen för "vanliga" människor? 

• Vilka följder fick industrialiseringen för det svenska samhället? 

• På vilka sätt blev industrialiseringen en sorts "tävling" mellan länderna i Europa?

SVAR:

Vänliga människor

Den industriella revolutionen förändrade människors liv. Människor började lämna jordbruket för städernas arbetskvarter. Samtidigt skedde ekonomiska framsteg inom jordbruket genom där många bönder friköpte sina gårdar. 

Det uppstod nya konflikter och ofta var de sociala orättvisorna skriande. O ena sidan så industrialiseringen innebar att mänskligheten fått nya möjligheter att förbättra sina villkor.

 

Svenska samhället

Den industriella revolutionen gav många möjligheter i det svenska samhället särskilt genom arbetsmöjlighet. Genom fabriker i många industristäder ökade arbetskraft och då förbättrade människors levnadsstandard, som är också bra för samhället. Men, tyvärr så har industrialiseringen också skapat båda ekonomiska framsteg och konflikter mellan olika arbetsklasser.

 

Mellan länderna

Industrialiseringen som sagt har skapat båda ekonomiska framsteg och konflikter i samhället. Det uppstod konflikter mellan de adeln och bönder. Under revolutionernas tid började en framstegsvänlig monark, men frihetstiden ledde till en statskupp. Med ekonomiska framsteg, växte också oppositionen till den som kallade Napoleonkriget. Vid 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland. I samband med statskupperna avskaffades också de flesta av adelns privilegier.

Glöm inte att använda olika historiska perspektiv i din redogörelse, t.ex.:. laga skifte, skiftesreform, teg, industri, fabrik, förlagssystem, snilleindustri, råvaror, flottning, arbetarklass osv.

SVAR:

Vid historiska perspektiv i min redogörelse nämnde jag olika industrialiseringens moment och samhällsförutsättningen i samband med Sveriges industriella revolution som till exempel skiftesreform, industri, fabrik, förlagssystem, snilleindustri, arbetsklass, osv.

Samtidigt med industrialisten uppfann olika tekniker och maskiner och då kom fabriker och industrier i städerna. Vid 1700-talet kom ångmaskin till Sverige som brände kol och förvandlade till bränsle. Denna blev källan av drivkraft redan då och använde i ångbåtar, industrier och järnvägar. Det ledde till ökad produktion och mer arbetskraft inom fabriker.

Med industritiden blev omfattande och det blev arbetarna som jobbade på industrier blev en del av medelklass i samhället. Den nya arbetarklassen uppkom och med det kom även konflikter och problem. Folk flyttade in i industristäder som ledde till ökad befolkningen inom de områdena. Med kris och konflikter uppkom också oppositioner som krävde. 

I de fattiga landsbygdsbefolkningen kom jordreformen med tanke på att försörja sig genom att odla egen mark och bekämpa fattigdom. En jordreform innebär skiften där omfördelning av odlingsbar jord utbytts mellan ägare. Denna svenska jordreform vid 1800-talet kallas den agrara revolutionen. Markerna i byarna indelade i olika ägosystem genom skiftesreformer och genom laga skiftet fastställdes att en brukningsenhet fick max tre ägolotter.