Sveriges industriella revolution

1. Skiftesreformerna

Hur omvandlas landsbygden i Sverige under 1800-talet? Varför omvandlas jordbruket? (Händelseförlopp och orsaker)

 

SVAR: I början av 1800-talet började jordbruket i Sverige med störa förändringar och omorganisation genom skiftesreformerna. Genom skiftesreformerna omfördelades byarnas jord och slogs ihop till större stycken. Indelning av marken i byn genomfördes och landsbygdens förändring och industristaden började växa. Successivt expanderade jordbruket och detta bidrog till att jordbruket behövde mindre arbetskraft och denna arbetskraft behövdes i växande industrin. När människor flyttade närmare industrierna så växte städernas befolkning. Byarna sprängdes för att skapa mer effektiva produktionsenheter.

Produktionsökningen av jordbruket är uppnått genom skiftesreformerna, nyodling, nya redskap, utökade odlingsmark och förbättrade jord-bruksmetoder, såsom växelbruket. Reformen laga skifte från 1827 innebar att varje bonde fick två-tre åtskilda åkrar. Förändringarna gjorde att bönderna fick det bättre. Resultatet blev att jordbruket blev effektivare så att man kunde producera mer mat med mindre arbetskraft.

 

2. Vad driver igång ("startar") industrialiseringen i Sverige? Vilka industriområden kommer igång först? Varför är det just dessa industriområden som startar först i Sverige? (orsaker)

SVAR: När staderna växte, ökade också efterfrågan på jordbruksprodukter. Ett av de viktigaste livsmedlen för befolkningen var potatisen. Sveriges befolkning ökades kraftigt och efterfrågan till nya teknik och redskap var viktigtför effektivt jordbruket. Det blev mer arbetskraft i tätorterna. Med den ökade produktionen så kunde jordbruket försörja mer än de själva och överskottet kunde de säljas i stor städerna såsom Stockholm. Vid mitten av 1800-talet började industrialiseringen i Sverige genom sågverken i Norrland. Det vad då när andra länder hade ont om skog och efterfrågan från utlandet på trä började Sverige exportera till utlandet. Och ångmaskiner underlättade sågningen av virket. Trävaruindustrin eller pappersindustrin ökade och var också lönsamma. Med ökade produktion och framväxande industrin byggdes även järnvägsnätet ut i Sverige. Dessa goda transportmöjligheter, tillsammans med den svenska verkstadsindustrin och textilindustrin utvecklades under halvan av 1800-talet.

3. Mot 1800-talets slut inleds nästa fas i den svenska industrialiseringen: Vilka industriområden är det som kommer igång nu, under den andra fasen av Sveriges industrialisering?

SVAR: Mot slutet av 1800-talet inleds nästa fas i den svenska industrialiseringen med den svenska snilleindustrin. Inom verkstadsindustrin fick Sverige en egen karaktär som ”snilleindustri” och det handlade om svenska uppfinningar inom elektronik och kemi. Många av de nya verkstadsindustrierna blev snabbt världsledande exportföretag och exempel av de mest kända var AGA, Alfa-Laval, ASEA, LM Ericsson och SKF. Dessa framgångar ledde till att arbetarnas löner höjdes och då hade man bättre ekonomi.

  

4. Förklara varför du anser att just de orsaker du har tagit upp är viktiga för att industrialiseringen tog fart.

 

SVAR: Den svenska industrialiseringen under 1800-talet tog fart genom sågverken, ångmaskiner, trävaru- & pappersindustrin, järnväg- eller transportindustri, verkstadsindustri och textilindustrin. Förändringar från agrara revolution till industriella revolutionen betydde genombrottet för ökad produktion av varor och livsmedel genom ny teknik och maskiner och började i industristäder.

Genom ångmaskinen fick man en kraftkälla som kunde driva lok, ångbåtar och fabriker. Man utnyttjar inte muskelkraft, utan den mekaniska kraften särskilt i fabriker. Detta leder till att det är betydligt billigt att masstillverka varor.

Med textilindustrin, kom också den första spinnmaskinen som spann bomull till garn. Denna industrimaskin ledde till kraftigt garn produktion och sedan efter uppfann den mekaniska vävstolen så att det blev enklare att väva garnet till tyg vilket ökade tygproduktionen. Efter det, utvecklades symaskin för att tillverka mer varor. 

Med industrialisten blev det också viktigt att hitta en lösning för att kunna snabbare förflytta och sälja mellan olika städer, orter eller länder, och då började folk utveckla transporter och kommunikationer. 

Resultatet blev att människor byggde järnvägar för att kunna transportera varor och livsmedel snabbare. Tack vare transporter så blev det ökade mer möjligheter för den industriella revolutionen.