Demokratiseringsprocessen i Sverige

Frågor att besvara: 

 

1A) Begreppen "stånd", "ståndssamhälle", "klass" och "klassamhälle"

• Vilken/vilka är skillnaderna mellan ett ståndssamhälle och ett klassamhälle?

Svar:

I ståndssamhället fanns det juridiska skillnader mellan stånden. Bland annat så betalde inte de två översta stånden skatt.

 

Klassamhället ät uppbyggt på rikedom. Bland annat så har överklassen överskott på pengar och arbetsklassenhar det inte.

 

1B) Övergången från ståndssamhälle till klassamhälle

 

• Förklara hur det ålderdomliga ståndssamhället gradvis ersätts av klassamhället. 

• Analysera: Vilka problem medförde det för ståndriksdagen att ståndssamhället förändrades? 

.Beskriv viktiga politiska förändringar under 1800-talet som leder till att Sverige blir mer och mer demokratiserat. Förklara varför förändringarna innebär steg framåt i den demokratiska processen. (Varför leder förändringarna till att Sverige blir mer och mer demokratiskt?)

• Beskriv de olika rösträttsreformerna (1865-66 och 1919-21). Förklara bakgrunden till att röstreformerna genomförs. 

• Utgå från en (1) folkrörelse och förklara folkrörelsens roll i den demokratiska utvecklingen. (På vilket sätt har folkrörelsen/folkrörelserna hjälpt Sverige att demokratiseras?)

 

Ditt svar ska innehålla sociala, politiska, religiösa/idémässiga och ekonomiska orsaker till förändringen mot ett mer demokratiskt samhälle. Därmed visar du på olika tolkningar och olika perspektiv. Tydliggör genom att använda förklaringsmodellerna du jobbade med "Övning: Historiska förklaringsmodeller".

 

Omfång:  maximalt 1000 ord.

Svar:

Det gamla ståndssamhället började allt mer ifrågasättas när industrialismen växte fram. Det växte fram ett samhälle med ny medelklass som hade mer ekonomiska förutsättningar och fler lärde sig läsa. I och med att fler lärde sig att läsa så fans det en marknad för fler tidningar och politiska tidskrifter. När människorna fick mer insikt hur det fungerade i samhället och fick inblick i olika politiska idéer så ville de ha en förändring. 

Socialisterna ville även skapa en revolution för att förändra samhället och att alla skulle vara lika och ingen skulle äga något. De konservativa ville bevara för att samhället inte skulle förändras så snabbt och de tog avstånd från revolution och använde Frankrike som skräckexempel. 

Liberalerna var däremot för en förändring i samhället och ville att var ens rätt att fritt foga över sin egendom till skillnad från socialisterna. Det var även viktigt för liberalerna att folket skulle ha makt och vara med och bestämma över staten.

Med den nya medelklassen som var läskunnig och hade mer pengar än tidigare och en del blev till och med rikare än en del i adeln. Detta skapade mer upplysta samhällsmedborgare som inte nöjde sig med hur det såg ut. De började även utforska andra områden som tidigare varit religionen haft ensamrätt på tidigare.

En viktig rösträttsreform röstades igenom 1865 och ersatte stånsriksdagen 1866 med en modernare form bestående av två separata kamrar, förstakammaren som valdes av landstingen och andra kammaren som valdes med direktval av folket.

I och med reformen så avskaffades adelsståndet i Sverige. 

Röstreformen 1919-21 så infördes allmän rösträtt och även kvinnor i Sverige fick röst för första gången.

En viktig folkrörelse i Sverige under slutet av 1800 talet och i början av 1900 talet var arbetarrörelsen som arbetade med att förbättra arbetsvillkoren samt att alla personer skulle få rösträtt i Sverige. De lyckades påverka så att  Sverige mer demokratiskt, 1909 så fick alla myndiga män rösträtt och 1919 så fick kvinnor det med.

Tema 2 Kolonisering

 

Kolonisering och imperialism 

Om man ska jämföra kolonisering med imperialism så skiljer de sig utifrån motiven bakom. Likheten är att människor flyttar till ett annat land eller område men de bakomliggande orsakerna är annorlunda. Människorna som koloniserade ett landområde har inte för avsikt att göra om området till ett som liknar det som de kom i från utan flyttar dit för att fortsätta sina liv och utnyttja den nya platsen utifrån de förhållande som råder där för att få ett bättre liv. 

Man försökte inte förändra de människor som redan bodde i området med sina egna värderingar och tro. Drivkraften att flytta var att få det bättre som person och familj.

Under 1500 talet så började européerna kolonisera delar av världen, detta övergick sedermera till imperialism.

Men med  imperialism så var avsikten att berika ett land och utöka landets gränser med den nya landområdet, man försökte även ta med sig sitt lands tro och värderingar och förändra lokalbefolkningen med dessa. Med andra ord skapa en kopia av sitt eget land. Drivkraften var att öka sitt lands rikedom och utöka landets gränser.

(http://www.mimersbrunn.se/article?id=3422)

 

Under 1500 talet var det främst Nord och Sydamerika som koloniserades.

(http://jackabacon.com/article/kolonisering-av-europeiska-lnder).

 

 

Orsaker bakom imperialismen

 

Följder och förändringar

Följderna av imperialismen är att ländernas befolkning delades upp i de som härskar (personer från Europa och USA) och de som som blev härskade (lokalbefolkningen). I mogna kolonier fick lokalbefolkningen rätta sig efter att inte ha några rättigheter, som exempel kan man ta Sydafrika där de införde system med lagstadgad  rasförtryck (apartheid). Ländernas naturtillgångar utnyttjades även av store företag från väst, så priserna på produkterna sjönk och invånarna fick svårt att klara sig.

Ur ett längre perspektiv så kan man se hur avkolonisering har lett till blodiga konflikter mellan dels imperialisterna och lokalbefolkningen. Men även mellan grupperingar inom lokalbefolkningen. Som ett exempel kan man ta Indien där Gandhi förespråkade en icke vålds protest mot imperialisterna (England). Men muslimerna i landet blev rädda att de skulle bli diskriminerade och startade ett eget parti. Gandhi som var hindu ville fortsätta sin fredliga protest och gav eftergifter till muslimerna. Detta blev han mördad för av en hinduer som tyckte han gav efter för mycket till muslimerna. Hela konflikten slutade med att landet fick delas upp i två delar, Pakistan (för muslimerna) och Indien (för hinduerna). Denna konflikt mellan de olika länderna blossar fortfarande upp emellanåt. 

Så ska man se imperialismen på ett långsiktigt plan så har detta skapat många blodiga konflikter i världen.